Gråten under Salât-ut-Tarâwîh

Publicerad: 2013-01-26
Författare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn
Källa: Fiqh-ul-´Ibâdât, sid- 290-291

 

Fråga: Vissa Imâmer gråter häftigt under Tarâwîh. Det finns vissa människor som kritiserar liknande handling och säger att det är tillgjordhet. Hur lyder domen för denna handling? Hur lyder domen för att kritisera Imâmen och säga att det han gör är tillgjordhet?

Svar: Den typ av gråt som kommer utan tillgjordhet och inte är häftig, är tillåten. Det hör till frågorna som tyder på läsarens mjuka hjärta,  fullkomliga koncentration och närvarande hjärta.

Vad gäller den som gör sig till, fruktar jag att hans gråt kommer från ögontjäneri vars besittare förtjänar att bestraffas utan att belönas. Vissa människor kommer med långa och märkliga böner i Qunût som inte har rapporterats från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Däri drabbas vissa bedjande av svårigheter. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade be en allomfattande bön. Jag råder Imâmerna att de inte ber så långa och märkliga Qunût-böner som sätter de bedjande i svårigheter. Det bästa talet är det korta och koncista. Att en person  kommer med något föreskrivet som inte tråkar ut människorna är bättre än komma med något som tråkar ut dem.