Godheten mot föräldrarna och dess motsatser

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَإِذْ أَخَذْنَا مِيثَاقَ بَنِي إِسْرَائِيلَ لاَ تَعْبُدُونَ إِلاَّ اللّهَ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَاناً وَذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَقُولُواْ لِلنَّاسِ حُسْناً وَأَقِيمُواْ الصَّلاَةَ وَآتُواْ الزَّكَاةَ ثُمَّ تَوَلَّيْتُمْ إِلاَّ قَلِيلاً مِّنكُمْ وَأَنتُم مِّعْرِضُونَ

”Minns, israeliter, att Vi slöt Vårt förbund med er [enligt vilket ni lovade] att inte dyrka någon utom Allâh, att visa godhet mot era föräldrar och anhöriga och mot de faderlösa och de nödställda, att ha ett vänligt ord för alla människor och att förrätta bönen och betala allmosan. Men ni vände er ifrån [det som ni åtagit er], alla utom ett fåtal, eftersom ni är ett motsträvigt släkte.”1

Godheten mot föräldrarna berör all verbal och praktisk godhet. Versen bevisar också att det är förbjudet att vara dålig mot föräldrarna och att inte visa dem godhet. Ty när en sak påbjuds förbjuds dess motsats.

Godheten har två motsatser. En är ett dåligt bemötande, som är allvarligare, och en annan är en avsaknad godhet, som också är förbjuden men som inte får förknippas med den första motsatsen.

12:83