Giftermål med slavinnor

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَأَنكِحُوا الْأَيَامَى مِنكُمْ وَالصَّالِحِينَ مِنْ عِبَادِكُمْ وَإِمَائِكُمْ

OCH VÄLJ hustru eller man bland dem av er som är ensamstående och bland dem av era manliga eller kvinnliga slavar som är lämpade för äktenskap.”1

Enligt versen i ”an-Nisâ’” får en fri man inte gifta sig med en slavinna om inte versens omtalade villkor uppfylls. Alltså specificerar versen i ”an-Nisâ’” den ovannämnda versen i ”an-Nûr” vad beträffar giftermål med slavinnor. I ”an-Nisâ’” heter det:

وَمَن لَّمْ يَسْتَطِعْ مِنكُمْ طَوْلاً أَن يَنكِحَ الْمُحْصَنَاتِ الْمُؤْمِنَاتِ فَمِن مِّا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُم مِّن فَتَيَاتِكُمُ الْمُؤْمِنَاتِ وَاللّهُ أَعْلَمُ بِإِيمَانِكُمْ بَعْضُكُم مِّن بَعْضٍ فَانكِحُوهُنَّ بِإِذْنِ أَهْلِهِنَّ وَآتُوهُنَّ أُجُورَهُنَّ بِالْمَعْرُوفِ مُحْصَنَاتٍ غَيْرَ مُسَافِحَاتٍ وَلاَ مُتَّخِذَاتِ أَخْدَانٍ فَإِذَا أُحْصِنَّ فَإِنْ أَتَيْنَ بِفَاحِشَةٍ فَعَلَيْهِنَّ نِصْفُ مَا عَلَى الْمُحْصَنَاتِ مِنَ الْعَذَابِ ذَلِكَ لِمَنْ خَشِيَ الْعَنَتَ مِنْكُمْ وَأَن تَصْبِرُواْ خَيْرٌ لَّكُمْ وَاللّهُ غَفُورٌ رَّحِيمٌ

De av er som inte har råd eller möjlighet att ta till hustrur fria troende kvinnor bör ta en troende slavinna. Allâh har full kännedom om er tro; ni är alla komna av samma rot. Tag dem alltså till hustrur med medgivande av deras närmaste, och ge dem på vanligt sätt deras brudgåva såsom anständiga, inte lösa kvinnor eller sådana som gärna inleder hemliga förbindelser. Gör de sig, efter att ha ingått äktenskap, skyldiga till grovt oanständiga handlingar är straffet för dem hälften av det som stadgas för fria kvinnor. Detta för dem av er som är rädda att råka i svårigheter. Det bästa för er är att ge er till tåls. Allâh är ständigt förlåtande, barmhärtig.”2

Den frie mannen får nämligen inte gifta sig med en troende slavinna så länge han kan gifta sig med fria kvinnor och inte fruktar otukt. Först när dessa två villkor uteblir får han gifta sig med en slavinna med hennes ägares tillstånd. Därtill ska han betala brudgåva. Hon ska dessutom vara kysk och troende och ingen hora som lägras av älskare. Det till trots är det bättre att han härdar än att han gifter sig med henne. Om han som nödställd rekommenderas att härda är det än mer förmenat att gifta sig med slavinnor om han inte är nödställd.

Med det sagt vet du att sanningen delas av majoriteten som bara tillåter den frie gifta sig med slavinnan om Qur’ânens följande villkor uppfylls:

وَمَن لَّمْ يَسْتَطِعْ مِنكُمْ طَوْلاً أَن يَنكِحَ الْمُحْصَنَاتِ الْمُؤْمِنَاتِ فَمِن مِّا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُم مِّن فَتَيَاتِكُمُ الْمُؤْمِنَاتِ

De av er som inte har råd eller möjlighet att ta till hustrur fria troende kvinnor bör ta en troende slavinna.”

ذَلِكَ لِمَنْ خَشِيَ الْعَنَتَ مِنْكُمْ

Detta för dem av er som är rädda att råka i svårigheter.”

Det vill säga otukt. Abû Hanîfah däremot tillåter oinskränkt giftermål med slavinnor förutom om mannen prioriterar slavinnan framför den fria kvinnan. Med andra ord är versen i ”an-Nûr” specificerad med versen i ”an-Nisâ’”.

Anledningen att fria män inte får gifta sig med slavinnor, säger de lärde, är att deras eventuella barn föds som slavar. Barnen får samma status som mödrarna. Således ska mannen gör allt han kan för att inte förslava sina egna barn. Poängen är nämligen uppenbar.

124:32

24:25