Gåvan efter skilsmässan

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/652)

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا نَكَحْتُمُ الْمُؤْمِنَاتِ ثُمَّ طَلَّقْتُمُوهُنَّ مِن قَبْلِ أَن تَمَسُّوهُنَّ فَمَا لَكُمْ عَلَيْهِنَّ مِنْ عِدَّةٍ تَعْتَدُّونَهَا ۖ فَمَتِّعُوهُنَّ وَسَرِّحُوهُنَّ سَرَاحًا جَمِيلًا

“TROENDE! Om ni ingår äktenskap med troende kvinnor och sedan skiljer er från dem, innan ni ännu rört dem, skall ingen väntetid räknas för dem. Ge dem då deras avskedsgåva och lös dem i godo från det äktenskapliga bandet.”1

Avskedsgåvan här är antingen allmännare än den bestämda, halva brudgåvan eller också den specifika gåva som inte har bestämts. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَإِن طَلَّقْتُمُوهُنَّ مِن قَبْلِ أَن تَمَسُّوهُنَّ وَقَدْ فَرَضْتُمْ لَهُنَّ فَرِيضَةً فَنِصْفُ مَا فَرَضْتُمْ إَلاَّ أَن يَعْفُونَ أَوْ يَعْفُوَ الَّذِي بِيَدِهِ عُقْدَةُ النِّكَاحِ

Och om ni skiljer er från en kvinna som ni inte har rört men brudgåvan redan har fastställts, ge henne då hälften av det fastställda beloppet, om hon inte avstår eller den som har äktenskapskontraktet i sin hand avstår.”2

لَّا جُنَاحَ عَلَيْكُمْ إِن طَلَّقْتُمُ النِّسَاءَ مَا لَمْ تَمَسُّوهُنَّ أَوْ تَفْرِضُوا لَهُنَّ فَرِيضَةً ۚ وَمَتِّعُوهُنَّ عَلَى الْمُوسِعِ قَدَرُهُ وَعَلَى الْمُقْتِرِ قَدَرُهُ مَتَاعًا بِالْمَعْرُوفِ ۖ حَقًّا عَلَى الْمُحْسِنِينَ

Ni gör ingenting klandervärt om ni skiljer er från en kvinna, om ni ännu inte har rört henne och inte heller bundit er för brudgåvan. Men ge henne skälig ersättning – den förmögne vad han förmår och den som lever i små omständigheter vad han förmår. Detta är en plikt för dem som vill göra det goda och det rätta.3

Sahl bin Sa´d och Abû Usayd (radhiya Allâhu ´anhumâ) berättade att när Allâhs Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gifte sig med Umaymah bint Sharâhîl varpå hon gick in till honom, sträckte han fram sin hand till henne. Hon tycktes förakta det, så han befallde Abû Usayd att förse henne med två långa linklänningar4.

´Alî bin Abî Talhah berättade att Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

Om han har bestämt hennes brudgåva, får hon dess hälft. Om han inte har bestämt hennes brudgåva, förser han henne med en avskedsgåva bäst han kan. Därmed löses de i godo från det äktenskapliga bandet.”

133:49

22:237

32:236

4al-Bukhârî (5255).