Garantin mot prövningar

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

al-Wasâyâ al-Manhadjiyyah, sid. 219-220

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Stjärnorna är himlens trygghet. När stjärnorna försvinner drabbas himlen av det som den är lovad…”

Det vill säga när stjärnorna sprängs och skingras, mjuknar, försvagas och spricker himlen. När himlen rämnar och färgas ljusröd som nygarvat läder, drabbas den av det som den är lovad.

Jag är mina följeslagares trygghet. När jag försvinner drabbas mina följeslagare av det som de är lovade…”

Medan sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) levde var han sina följeslagares trygghet som säkrade dem mot ondska som skulle komma efter hans död, däribland vissa arabers avfall, som följeslagarna kvävde, och inbördes konflikter som måste förtigas eftersom de handlade efter egna slutsatser och är på så sätt ursäktade. Det till trots var de lovade det.

”Och mina följeslagare är mitt samfunds trygghet. När mina följeslagare försvinner drabbas mitt samfund av det som det är lovat.”1

Följeslagarna var detta samfunds trygghet. Det bevisar deras väldiga förträfflighet. När de hade gått bort skulle samfundet drabbas av olikheter, inbördeskrig och innovationer. Efter Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare uppstod ondska som eskalerar för varje dag som går. Poängen är att dessa prövningar kom efter följeslagarna. De var alltså en garanti mot prövningar. När de dog drabbades samfundet av det som återberättades av Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh).

1Muslim (2531) och Ahmad (4/399).