Gammalt tvivel från Khawâridj

Shaykh ´Abdus-Salâm bin Bardjas Âl ´Abdil-Karîm (d. 1425)

al-Hukmu bi ghayri mâ anzala Allâh, sid. 26-27

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمَن لَّمْ يَحْكُم بِمَا أَنزَلَ اللّهُ فَأُوْلَئِكَ هُمُ الْكَافِرُونَ

De som inte dömer i enlighet med vad Allâh har uppenbarat, de är de otrogna.”1

De som använder sig av denna vers för att beskylla syndiga makthavare, däribland de som har ränta och annat i landet, för otro besitter tvivelsutan Khawâridjs drag, något Salaf (rahimahumullâh) fastställde redan på den tiden. al-Âdjurrî återberättade Sa´îd bin Djubayr som sade:

Till de mindre tydliga texter som Harûriyyah följer hör Allâhs (´azza wa djall) ord:

وَمَن لَّمْ يَحْكُم بِمَا أَنزَلَ اللّهُ فَأُوْلَئِكَ هُمُ الْكَافِرُونَ

De som inte dömer i enlighet med vad Allâh har uppenbarat, de är de otrogna.”2

Därefter läser de:

ثُمَّ الَّذِينَ كَفَرُواْ بِرَبِّهِم يَعْدِلُونَ

”Ändå sätter de otrogna andra vid sin Herres sida!”3

Om de ser en makthavare döma enligt något annat än sanningen säger de:

”Han har hädat och den som hädar har satt andra vid Herrens sida och den som sätter andra vid Herrens sida har gjort sig skyldig till avguderi. Dessa makthavare är alltså avgudadyrkare!”

Följaktligen gör de uppror och gör det du ser, ty de missförstår versen.”4

Det är alltså inget nytt att bruka den versen för att beskylla muslimska makthavare för otro. Teorin är mycket gammal och har sin grund i de första Khawâridj. Detta anvisade Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) när han behandlade Allâhs (ta´âlâ) ord:

فَلاَ وَرَبِّكَ لاَ يُؤْمِنُونَ حَتَّىَ يُحَكِّمُوكَ فِيمَا شَجَرَ بَيْنَهُمْ ثُمَّ لاَ يَجِدُواْ فِي أَنفُسِهِمْ حَرَجًا مِّمَّا قَضَيْتَ وَيُسَلِّمُواْ تَسْلِيمًا

Nej, vid din Herre! De tror inte förrän de sätter dig som domare att döma mellan sig i alla sina tvister och därefter inte i sitt inre har någon invändning mot dina beslut utan underkastar sig dem helt och fullt.”5

Denna vers brukar Khawâridj för att beskylla makthavare som inte styr med Allâhs lag för otro. Därefter påstår de att deras dogm är Allâhs dom.”6

15:44

25:44

36:1

4ash-Sharî´ah, sid. 29

54:65

6Minhâdj-us-Sunnah (5/131).