Frivillig dagsbön med en Taslîm

237 – ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Efter att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade bett Fadjr väntade han så att solen härifrån – det vill säga österifrån – hade samma förhållande som till ´Asr därifrån – det vill säga västerifrån. Därefter bad han två Raka´ât1. Sedan väntade han så att solen härifrån – det vill säga österifrån – hade samma förhållande som till Dhuhr därifrån – det vill säga västerifrån. Därefter bad han fyra2 och fyra innan Dhuhr efter att solen hade lämnat medianen, två Raka´ât efteråt och fyra innan ´Asr. Efter varannan Rak´ah bad han om fred för de nära änglarna, profeterna och deras troende anhängare. Slutligen gjorde han Taslîm.”

Rapporterad av Ahmad (650), hans son (1202), at-Tirmidhî (493), an-Nasâ’î (1/139-140), Ibn Mâdjah (1/354), at-Tayâlisî (1/113-114), al-Bayhaqî (2/273) och at-Tirmidhî i ”ash-Shamâ’il” (2/103-104) via Shu´bah och andra, från Abû Ishâq, från ´Âsim bin Dhamrah som sade:

”Vi frågade ´Alî om profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) frivilliga bön på dagen. Han sade: ”Ni klarar inte av den.” Då sade vi: ”Berätta för oss så att vi gör det vi kan.”

Hans ord ”Slutligen gjorde han Taslîm” bevisar att det är Sunnah att de frivilliga dagsbönerna bestående av fyra Raka´ât skall bes med en enda Taslîm. Man skall alltså inte göra Taslîm efter varannan Rak´ah. Vissa menar att frasen:

”Efter varannan Rak´ah bad han om fred för de nära änglarna, profeterna och deras troende anhängare.”

betyder utgång ur bönen. Det avvisade Shaykh ´Alî al-Qarî i sin bok ”Sharh-ul-Shamâ’il” och sade:

”Det är självklart att Taslîm som avslutar bönen gäller specifikt änglarna och de troende som kommer till böneplatsen. Hadîthens formulering är allmännare än så då den nämner de nära änglarna, profeterna och deras troende anhängare.”

Således konstaterade al-Munâwî i sin förklaring till ”ash-Shamâ’il” att det rör sig om Tashahhud och sade:

”Ty det består av bön om fred för allesammans när vi säger:

السلام علينا و على عباد الله الصالحين

”Må fred vara med oss och med Allâhs rättfärdiga slavar.”

1Detta är Dhuhâ-bönen.

2Dessa fyra Raka´ât bads strax innan den förbjudna tiden.