Fred mellan stridande muslimska grupper

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (4/267)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَإِن طَائِفَتَانِ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ اقْتَتَلُوا فَأَصْلِحُوا بَيْنَهُمَا فَإِن بَغَتْ إِحْدَاهُمَا عَلَى الْأُخْرَى فَقَاتِلُوا الَّتِي تَبْغِي حَتَّى تَفِيءَ إِلَى أَمْرِ اللَّهِ فَإِن فَاءتْ فَأَصْلِحُوا بَيْنَهُمَا بِالْعَدْلِ وَأَقْسِطُوا إِنَّ اللَّهَ يُحِبُّ الْمُقْسِطِينَ إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ إِخْوَةٌ فَأَصْلِحُوا بَيْنَ أَخَوَيْكُمْ وَاتَّقُوا اللَّهَ لَعَلَّكُمْ تُرْحَمُونَ

Om två grupper av troende skulle råka i delo med varandra, försök då mäkla fred mellan dem, men om en av dem grovt kränker den andras rätt, ingrip då mot de skyldiga tills de fogar sig efter Allâhs bud; och, om de fogar sig, medla då mellan dem båda med rättvisa och opartiskhet. Allâh älskar de opartiska. De troende är bröder. Försona därför två bröder och frukta Allâh så att ni skall erfara barmhärtighet.”1

Han (ta´âlâ) befallde två angripande grupper att sluta fred med varandra och sade:

وَإِن طَائِفَتَانِ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ اقْتَتَلُوا فَأَصْلِحُوا بَيْنَهُمَا

Om två grupper av troende skulle råka i delo med varandra, försök då mäkla fred mellan dem.”

Trots att de är i krig med varandra kallar Han båda grupperna för troende. al-Bukhârî och andra använde sig av denna vers för att bevisa att stora synder utesluter inte utövarna ur religionen, till skillnad från vad Khawâridj och deras trosfränder Mu´tazilah och andra anser. När Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) stod och predikade kom hans barnbarn al-Hasan (radhiya Allâhu ´anh) varpå han sade:

”Denne min son är en mästare. Förhoppningsvis kommer Allâh att sluta fred mellan två väldiga muslimska grupper med honom.”2

Och så blev det. Med honom slöt irakier och levantiner fred efter långa krig.

149:9-10

2al-Bukhârî (2704).