Förbjudet att jämföra osynligt med synligt

Medan Ibn Taymiyyah tillhörde dem som bekräftar Allâhs egenskaper som endast kan fastställas via Qur’ânen och autentisk Sunnah, däribland resningen, nedstigningen, ansiktet och händerna, vilket var Salafs metodik, ansåg förnekarna att en sådan bekräftelse medför liknelse av Hans skapelse. Detta eftersom de inte kunde föreställa sig dessa frågor utan att jämföra det osynliga med det synliga.

Ibn Taymiyyah avfärdade jämförelsen mellan osynligt och synligt och sade att dessa egenskaper fordrar inte alls att Allâh (´azza wa djall) jämförs med skapelsen på något som helst sätt. Så om skapelsernas resning fordrar exempelvis begränsning, uppdelning, kropp och behov, så betyder det inte alls att Allâhs resning fordrar något sådant. Och om synlig nedstigning fordrar sänkning, rörelse, evakuering av en plats och ockupering av en annan, så betyder det inte alls att Allâhs nedstigning fordrar något sådant.

Sammanfattningsvis fördömde Ibn Taymiyyah jämförelse mellan osynligt och synligt och ansåg det vara förbjudet inom gudomliga sakfrågor. Ty gudomliga frågor kan varken förstås av våra hjärnor eller föreställas av våra sinnen.