Förbjudet att avsiktligt följa fel åsikt

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Sharh-us-Sudûr fî Tahrîm Raf´-il-Qubûr, sid. 2-3

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om en domare dömer och gör så gott han kan och har rätt, får han två belöningar. Och om han dömer och gör så gott han kan och har fel, får han en belöning.”1

Hur bra är det inte att belönas för ett fel! Det gäller dock bara den lärde som har rätt att dra egna slutsatser. Andra människor får däremot inte ta efter hans fel. Inte heller ursäktas eller belönas de för det som den lärde gör. Alla andra myndiga människor är skyldiga att undvika felet och istället anamma sanningen i Qur’ânen och Sunnah. När de lärdes kontroverser refereras till Qur’ânen och Sunnah, är det han vars åsikt stämmer överens med Qur’ânen och Sunnah som har rätt om han så skulle vara ensam. Och de som saknar bevis från Qur’ânen och Sunnah har fel om de så skulle vara många som delar den uppfattningen. Ingen lärd, student eller förstående, om så bristfällig, får hävda att sanningen innehas av den lärde som de följer om det är så att någon annan har bevis från Qur’ânen och Sunnah. Ett sådant resonemang är en väldig ignorans, en svår fanatism och orättvisa. Ty sanningen känns inte vid via män, utan män via sanningen.

1al-Bukhârî (6919) och Muslim (1716).