Fin avsikt, dålig handling

Anledningen att allting måste betros är att allting är från Allâh. De med djupt rotad kunskap vet att den anledningen ålägger tro på allt som har kommit från Allâh, såväl det oklara som det klara:

وَالرَّاسِخُونَ فِي الْعِلْمِ يَقُولُونَ آمَنَّا بِهِ كُلٌّ مِّنْ عِندِ رَبِّنَا

De vilkas kunskap är fast och djupt rotad säger: ”Vi tror på detta; allt är från vår Herre.”1

Tvivelsutan hör Hans (ta´âlâ) ord:

مَا مَنَعَكَ أَن تَسْجُدَ لِمَا خَلَقْتُ بِيَدَيَّ

Vad avhöll dig från att falla ned inför den som Jag har skapat med Mina händer?”2

till det som är från vår Herre. Även:

وَاللّهُ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ

”Allâh har allt i Sin makt.”3

tillhör det som är från vår Herre. Alltså måste allt betros, ty allt är från vår Herre.

Beträffande den som skiljer på dem och vet att båda är från Allâh, tror han på en del av Skriften till skillnad från en annan. Alltså måste allt som är från Allâh betros, klart som oklart. Det är allom bekant att när Mâlik (rahimahullâh) blev frågad om resningen sade han:

Resningen är känd. Beskaffenheten är okänd. Det är obligatoriskt att tro på den.”

Vissa av dem skiljer på förmågan, viljan och exempelvis handen. Deras argument är att resultaten av förmågan och viljan, till skillnad från handen, syns i hela universum. Det argumentet hör till de största falskheterna. Det klarläggs bland annat av att den som säger så, hans fader och hans farfar är allesammans resultatet av Allâhs hand som Han skapade Âdam med.

Vi ber Allâh förlåta dem som dog med den dogmen. De ville egentligen inte likna Allâh vid skapelsen, de försökte bara frånkänna Honom liknelse vid den. Deras avsikt var god men deras handling var dålig. Den dåliga handlingen beror på att de trodde att egenskapen som Allâh berömmer Sig själv med liknar skapelsens egenskap. Till följd därav dementerade de den för att frånkänna Honom brister och tolkade den på ett sätt som, enligt dem, fordrar frånkännande av brister.

13:7

238:75

32:284