Faderns skyldighet gentemot barnet

2 – ´Ubâdah bin as-Sâmit sade till sin son:

”Min son! Du kommer inte att känna av trons sötma förrän du vet att det som har drabbat dig inte har kunnat missa dig och det som har missat dig inte har kunnat drabba dig. Jag hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga: ”Det första Allâh skapade var pennan. Han sade till den: ”Skriv.” Den sade: ”Herre! Vad skall jag skriva?” Han sade: ”Skriv alltets öden fram till Domedagen.” Min son! Jag hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga: ”Den som dör i ett annat tillstånd tillhör inte mig.”1

Hans son hette al-Walîd bin ´Ubâdah bin as-Sâmit. När ´Ubâdah låg inför döden bad han honom att råda honom varpå han befallde att bli uppsatt och sade:

”Min son!”

Han sade så utav empati och omtanke. På samma sätt sade Luqmân:

يَا بُنَيَّ أَقِمِ الصَّلَاةَ وَأْمُرْ بِالْمَعْرُوفِ وَانْهَ عَنِ الْمُنكَرِ

”Käre son! Förrätta bönen och anbefall det som är rätt och förbjud det som är orätt.”2

Fadern befaller sina barn att frukta Allâh (´azza wa djall) och vidhålla religionen och dogmen. Det är fädernas skyldighet gentemot barnen. De skall befalla dem att frukta Allâh, korrigera dogmen och vidhålla religionen och fina karaktärer.

1Abû Dâwûd (4700). Autentisk enligt al-Albânî i ”Dhilâl-ul-Djannah” (111).

231:17