Publicerad: 2010-06-12
Talare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Källa: ash-Sharh al-Mumti´ (12/86-88)

´Adhl innebär att hindra kvinnan från att gifta sig med en duglig person som hon vill ha och som vill ha henne. En duglig person är en man som är duglig i sin religion, sina karaktärer och sin egendom. Han ber kvinnans fader – eller broder –  om hennes hand och hon är nöjd med honom, men fadern avböjer.

I detta fall får mannen efter honom ta över förmyndarskapet. Sålunda får exempelvis hennes broder, farbror eller kusin gifta bort henne.

Detta beror på att han inte har någon rätt att hindra henne från att gifta sig. Han är förmyndare som är ålagd att ta hänsyn till kvinnans bästa. Om han inte gör det, förflyttar sig förmyndarskapet till någon annan.

Problemet är att människorna inte vågar på sig denna fråga. Du finner hur fadern vägrar att gifta bort sin dotter för att friaren inte har behagat honom med bröllopsgåvan. Om vi hade bett hennes broder eller farbror att gifta bort henne i stället, hade de sagt att de inte vågar ge sig på fadern. I detta fall förflyttar vi oss från honom till personen efter honom i rangordning. Om hela familjen vägrar för att de fruktar kaos och prövningar, åläggs domaren att gifta bort henne. Om människorna hade handlat på detta vis – som i sig är föreskrivet och inte fel – skulle mycken ondska fallit från dessa fäder som vägrar att gifta bort sina döttrar och i stället säljer dem som varor.

Skulle det vara så att även domaren är feg, vänder vi oss till den andra rättsskolan i frågan, nämligen Abû Hanîfahs rättsskola som är en upprättad rättsskola. Härmed får kvinnan gifta bort sig själv och bli av med problemet. Detta är dock ytterst sällsynt och händer inte. Men om det hade skett, så hade många människor låtit bli att behandla sina döttrar på detta vis.

För femton år sedan fick vi reda på en kvinna som hade överstigit tjugoårsgränsen. Hon hade många friare och var verkligen önskad. Men hennes fader tackade alltid nej. På sin dödsbädd sade hon till kvinnorna kring sig:

“Hälsa min fader och säg till honom att vi kommer ha någonting att tala om på Domedagen framför Allâh (´azza wa djall) då han hindrade mig från att gifta mig.”

Detta är väldiga ord på dödsbädden. Hon hotar sin fader med en tvist framför Allâh (´azza wa djall) på Domedagen – vi ber Allâh om sunt tillstånd. Detta är alltså en stor och väldig fråga.

Mannen vet själv att han vill ha denna sötma och denna lust. Därefter hindrar han en ung kvinna från något som hon vill ha minst lika mycket som han. Det finns unga kvinnor som skulle ha fallit i mycket ont om det inte hade varit för blygheten och fruktan för Allâh. Hur kan han då hindra henne? Hur kan han äta kött och dricka vatten och låta sin dotter eller syster svälta? Sexuell hunger kan vara värre än fysisk hunger – och båda är nödvändiga för människan.

Därför är det obligatoriskt för studenterna att varna för denna handling och att klargöra för människorna att sådana individer inte skall behandlas med respekt. De lärda har till och med sagt att han anses vara en trotsig syndare om han skulle hindra henne från att gifta sig om och om igen. I detta fall accepteras varken hans vittnesbörd, förmyndarskap eller någonting annat som är förknippat med heder.

Om studenterna går ut och klargör detta, kommer de att bli fördömda den första gången. Brodern kommer att fråga sig hur han skall gifta bort sin syster när fadern är tillgänglig. Men om man är ihärdig, så kommer det att finnas en modig broder som gifter bort sin syster i den nekande faderns närvaro. Rätt som det är kommer människorna att ta efter. Människorna behöver alltså bara någon som öppnar dörren.