Få makthavaren på din sida

Imâm Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) sade:

”Om han inte har det lämnar han den liksom profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lät bli att kämpa i Makkah till dess att han fick styrka och anhängare. Och om han har medhjälpare så skall han göra handlingen; han kommer att lyckas.”1

Om han har styrka, medhjälpare och myndigheten på sin sida så skall han fördöma det onda med handen. Myndigheten skyddar kallarna till Allâhs (´azza wa djall) religion. Många kallare idag håller sig borta från myndigheterna. De gör till och med Takfîr på myndigheterna, ser ned på dem och fördömer att de besöks. Det är fel. Man måste först och främst ha en bra relation med myndigheten. Du måste först kalla på makthavaren så att han är på din sida och inte mot dig. Om du inte har makthavaren på din sida kommer dina fiender att köra över dig. Det klarar de dock inte av om du har makthavaren med dig. Kallaren skall som sagt först och främst börja med makthavaren.

Det betyder inte att han skall ställa sig på gatan eller predikstolen för att förtala och fördöma makthavaren. Nej! Han skall gå till honom och råda honom. Allâh sade till Mûsâ och Hârûn (´alayhimâs-salâm) när Han skickade dem till Farao:

فَأْتِيَاهُ فَقُولَا إِنَّا رَسُولَا رَبِّكَ

”Gå nu till honom och säg: ”Vi är din Herres sändebud.”2

فَقُولَا لَهُ قَوْلًا لَّيِّنًا لَّعَلَّهُ يَتَذَكَّرُ أَوْ يَخْشَى

”… men tala till honom i försonliga ordalag; kanske förmås han då till eftertanke eller grips av fruktan.”3

Han sade till dem att gå till honom. Om Mûsâ och Hârûn hade ställts sig på gatan för att förtala Farao hade han bara likviderat dem. Han hade makt till skillnad ifrån dem. Men Allâh sade:

فَقُولَا لَهُ قَوْلًا لَّيِّنًا لَّعَلَّهُ يَتَذَكَّرُ أَوْ يَخْشَى

”… men tala till honom i försonliga ordalag; kanske förmås han då till eftertanke eller grips av fruktan.”

Observera att de skulle tala med honom i försonliga ordalag. Säg inte till honom att han är vidrig, otrogen och så vidare. Tala mjukt med honom så att han får medkänslor. Det är så kallet skall gå till. Man måste lägga det på minnet. De flesta som brinner för kallet är okunniga om dessa principer. Därför lyckas inte deras kall. Saker och ting skall göras korrekt:

وَلَيْسَ الْبِرُّ بِأَنْ تَأْتُوْاْ الْبُيُوتَ مِن ظُهُورِهَا وَلَكِنَّ الْبِرَّ مَنِ اتَّقَى وَأْتُواْ الْبُيُوتَ مِنْ أَبْوَابِهَا

”Det är inte fromhet att stiga in i ett hus genom [en dörr på] dess baksida; nej, fromhet visar den som fruktar. Stig därför in i husen genom [den främre] dörren…”4

Innan en person börjar kalla måste han veta hur sändebuden kallade på sina samfund och rätta sig efter dem. Att falla i entusiasm och säga att man förlitar sig på Allâh räcker inte. Du förlitar dig på Allâh, men Allâh har inte befallt dig äventyr. Han har befallt dig att ta saker och ting successivt utmed din förmåga och välfärd. Det är bättre att få något gjort än inget alls. Allt behöver inte implementeras direkt. Låt det gå successivt framåt. Kallarna måste begripa detta. Annars kommer deras handlingar bara att vara till islams och muslimernas nackdel. Det är obligatoriskt att tänka på detta.

1Ighâthat-ul-Lahfân (1/62).

220:47

320:44

42:189