Extra proviant av förbjuden föda

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Ahkâm min al-Qur’ân al-Karîm (1/455-456)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

إِنَّمَا حَرَّمَ عَلَيْكُمُ الْمَيْتَةَ وَالدَّمَ وَلَحْمَ الْخِنزِيرِ وَمَا أُهِلَّ بِهِ لِغَيْرِ اللّهِ فَمَنِ اضْطُرَّ غَيْرَ بَاغٍ وَلاَ عَادٍ فَلا إِثْمَ عَلَيْهِ

Vad Han har förbjudit er är kött av självdöda djur, blod och svinkött och sådant som offrats åt en annan än Allâh. Men den som tvingas – inte den som av trots överträder eller som går längre – begår ingen synd.”1

Vid nödfall får omnämnda köttslag inte ätas mer än den behövande mängden. Mer än så får alltså inte ätas. I detta fall får den nödställde äta bara den mängd han behöver för att överleva. Han ska alltså inte äta sig mätt. Men om han fruktar att hans nödläge kommer att bestå, får han lov att ta med sig av det förbjudna köttet för att äta det nästa gång han blir nödgad.

12:173