Enad syn på musikinstrument

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

Madjmû´-ul-Fatâwâ (11/577-578)

Angående domen för musikinstrument, nämns inga delade åsikter från imamernas anhängare. Det enda undantaget är oud som vissa senare Shâfi´iyyah har delade åsikter om. Gitarr och liknande instrument råder det däremot inga meningsskiljaktigheter om. Irakierna, som tillhör de kunnigaste om hans rättsskola, nämner ingen oenighet om någotdera. Faktum är att den bäste av dem på sin tid, Abût-Tayyib at-Tabarî, lärare till Abû Ishâq ash-Shîrâzî, har skrivit en känd bok i ämnet. Däremot har de talat om sång utan musik. Är den förbjuden, föraktfull eller tillåten? Hanâbilah har tre åsikter därom, ash-Shâfi´î sägs ha två åsikter i ämnet och inga meningsskiljaktigheter nämns från Abû Hanîfah och Mâlik. Zakariyyâ bin Yahyâ as-Sâdjî – en av de tidigare imamer som tenderade till ash-Shâfi´îs rättsskola – nämnde att inga tidigare lärde tyckte annorlunda – ingen annan än Ibrâhîm bin Sa´d från Basrah. Det Abû ´Abdir-Rahmân as-Sulamî och Abûl-Qâsim al-Qushayrî sade om Mâlik och Madînahs lärde är fel. Det beror på ett missförstånd baserat på att en av stadens lärde satt och lyssnade på sång. Det är dock ingen åsikt som stadens imamer och lärde står för. Faktum är att Ishâq bin ´Îsâ at-Tabbâ´ sade:

Jag frågade Mâlik om Madînahs lärde tillåter sång. Han svarade: ”Det är bara våra syndare som gör sånt.”

Detta är allom bekant om Mâliks anhängare som är de kunnigaste om hans rättsskola. Den grupp i Öst som tillskriver sig Mâliks rättsskola saknar kunskap om dess lärdes åsikter. Den som säger att Mâlik spelade oud ljuger om honom. Jag nämner detta eftersom Abû ´Abdir-Rahmân as-Sulamî och Muhammad bin Tâhir al-Maqdisî har nämnt sägen och historier som kan betros av folk som saknar kunskap och vetskap om Salafs tillstånd.