En särskild medling för Abû Tâlib

Imâm ´Abdul-´Azîz bin ´Abdillâh bin Bâz (d. 1420)

Sharh Kashf-ish-Shubuhât, sid. 73

Fråga: Är inte Allâhs nöje ett villkor för medling?

Svar: Jo.

Fråga: Hur kommer det sig då att Allâh accepterar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) meding för hans farbror Abû Tâlib?

Svar: Det är en särskild medling. Inför Abû Tâlibs död sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Jag kommer att be om förlåtelse för dig till dess att jag förbjuds.”

Då uppenbarade Allâh (´azza wa djall):

مَا كَانَ لِلنَّبِيِّ وَالَّذِينَ آمَنُواْ أَن يَسْتَغْفِرُواْ لِلْمُشْرِكِينَ وَلَوْ كَانُواْ أُوْلِي قُرْبَى مِن بَعْدِ مَا تَبَيَّنَ لَهُمْ أَنَّهُمْ أَصْحَابُ الْجَحِيمِ

”Det anstår inte profeten och inte heller de troende att be om syndernas förlåtelse för avgudadyrkare, även om de hörde till deras nära anförvanter, sedan det klargjorts för dem att Elden är deras arvedel.”1

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad för honom innan han visste domen för det. Efter att han tagit del av den kunskapen, slutade han be för honom.

19:113