En sann vän

Om de lärda (radhiya Allâhu ´anhum) lät bli att försvara sanningen för att undkomma skapelsernas elaka tungor, skulle de gått miste om mycket gott och bävat för något nedrigt. Det mesta som den rädde räds är att han skall misslyckas med sitt svärd i debatten och missa, snubbla i diskussionen och sumpa. Det är i så fall lätt hänt. Om han förfelar, vem är felfri? Om han kritiseras för fel, vem har inte förnedrats?

Han som är uppriktig för Allâhs sak är inte rädd för att kritiseras för sina felaktiga uttalanden. Han älskar sanningen varifrån den än kommer, han accepterar vägledningen från vem som än begåvar honom med den. Han föredrar att sanningen sägs hårt och råd framför kompromisser om fula teorier. En sann vän är han som talar om sanningen för dig, inte han som håller med dig. En visdom säger:

”Håll dig till personen som varnar dig för förbud och hopplöshet och håll dig borta från personen som säger: ”Ingen fara, det är lugnt”.”