En riktig Shî´î anser Abû Bakr vara bättre än ´Alî

Det sades till Sharîk bin ´Abdillâh bin Abî Nimr:

”Vem är bäst av Abû Bakr och ´Alî?”

Han sade:

”Abû Bakr.”

Det sades till honom:

”Säger du det när du är Shî´î?”

Då svarade han:

”Det är just en Shî´î som säger det. Jag svär vid Allâh att ´Alî gick uppför predikstolen och sade:

”Samfundets bästa människor efter dess profet är Abû Bakr och ´Umar.”

Skulle vi avvisat honom? Skulle vi beljuga honom? Jag svär vid Allâh att han inte var någon lögnare.”

Detta nämnde al-Qâdhî ´Abdul-Djabbâr i ”Tathbît-un-Nubuwwah” och tillskrev det Abûl-Qâsim al-Balkhî som avvisade ar-Râwandîs avvisning av al-Djâhidh.

De kunnigaste och frommaste människorna rapporterar att Abû Bakr var den bäste för att inte tala om att han hade mest rätt till kalifatet. Hur kan man då säga att de som lovade honom tro och lydnad strävade efter det världsliga och var okunniga? Faktum är att det är just anklagaren som besitter dessa egenskaper. Således finner du inga som tillskriver sig islam vara så otroligt okunniga och giriga efter det världsliga som Râfidhah.

Jag har funderat över deras tillstånd och funnit att det inte finns en enda brist som de anklagar följeslagarna för utan att de är mest beskrivna med den bristen och att just följeslagarna är de som har allra minst med den bristen att göra.

Det råder inga tvivel om att de är de största lögnarna. De är som Musaylamah al-Kadhdhâb som sade:

”Jag är sann profet och Muhammad är en lögnare.”

Därför beskriver de sig själva som troende och följeslagarna som hycklare. I själva verket finns det ingen grupp som är så stora hycklare som Râfidhah medan ingen har så väldig tro som följeslagarna.