En påbjuden kunskap

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Ahkâm min al-Qur’ân al-Karîm (2/183-184)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَاعْلَمُواْ أَنَّ اللّهَ يَعْلَمُ مَا فِي أَنفُسِكُمْ فَاحْذَرُوهُ وَاعْلَمُواْ أَنَّ اللّهَ غَفُورٌ حَلِيمٌ

Var förvissade om att Allâh känner era innersta tankar och var på er vakt! Vet att Allâh är mild och överseende.”1

Versen bevisar att människan är ålagd att ha kunskap om Allâhs namn och egenskaper så att hon kan dyrka Honom utifrån dem. Allâh sade:

وَاعْلَمُواْ أَنَّ اللّهَ غَفُورٌ حَلِيمٌ

Vet att Allâh är mild och överseende.”

Han befallde oss att känna Hans namn och egenskaper så att vi kan dyrka Honom utifrån dem. Om vi vet att Han är Förlåtande, eftersträvar vi Hans förlåtelse genom att be Honom om förlåtelse, göra goda handlingar som stryker synder och dylikt. Om vi vet att Han (subhânahu wa ta´âlâ) är Öm, hoppas vi på godhet från Honom, tappar inte hoppet och ber Honom ha överseende med oss. Sett till Hans vida ömhet straffar Han inte slavarna omedelbart. Han ger dem tid så att de ska kunna återvända till Honom. Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَلَوْ يُؤَاخِذُ اللَّهُ النَّاسَ بِمَا كَسَبُوا مَا تَرَكَ عَلَى ظَهْرِهَا مِن دَابَّةٍ وَلَكِن يُؤَخِّرُهُمْ إِلَى أَجَلٍ مُّسَمًّى فَإِذَا جَاء أَجَلُهُمْ فَإِنَّ اللَّهَ كَانَ بِعِبَادِهِ بَصِيرًا

Om Allâh skulle straffa människorna så som de förtjänar, skulle Han inte lämna en enda levande varelse kvar på den; men Han ger dem uppskov till en fastställd tidpunkt. Och när denna frist har löpt ut, så ser Allâh sina slavar.”2

12:235

235:45