En nåd till alla skapelser

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا رَحْمَةً لِّلْعَالَمِينَ

“”Vi har sänt dig enbart av nåd till alla skapelser.”” [1]

Den korrekta åsikten är att denna vers är allmän. Baserat på denna uppskattning, består den av två perspektiv:

1 – Samtliga skapelser har gagnats av hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) budskap.

Vad hans anhängare beträffar, uppnådde de ädelhet såväl i detta liv som i livet efter detta.

Angående hans fiender som bekämpade honom, fick de en snabb död efter att det hade bestämts att de skulle få ett olyckligt slut. Deras död ansågs vara bättre än deras liv. Ty ett fortsatt liv för dem hade endast inneburit ett pinsammare straff i livet efter detta. Sålunda var det bättre för dem att dö snabbt än att leva ett långt liv dränkta i otron.

Gällande de otrogna som ingick i fredsavtal med honom, fick de leva under hans skugga, avtal och skydd. Dessa otrogna anses inte vara lika dåliga och onda som hedningarna som stred mot honom.

Gällande hycklarna som visade tron, fick de sina liv, egendomar och släkten skyddade och respekterade. Muslimernas domar, som arv och liknande, gällde även dem.

Vad fjärran samfund och folk beträffar, skonade Allâh (subhânah) jordens befolkning ett allomfattande straff tack vare hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) budskap.

Sålunda gagnades samtliga skapelser av hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) budskap.

2 – Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är en nåd till samtliga individer. Det är emellertid endast Muslimer som tar vara på denna nåd, och till följd därav gagnas de av den såväl i detta liv som i livet efter detta.

De otrogna förkastar denna nåd, men det betyder inte att han upphör vara en nåd för dem. De har helt enkelt inte godtagit den. Det är som att säga:

“”Detta är ett läkemedel mot en viss sjukdom. Men om sjuklingen inte tar det, betyder det inte att läkemedlet inte botar denna sjukdom.””

Till det han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) prisas för, hör de ädla karaktärer och drag som Allâh har skänkt honom. Den som tittar till hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) karaktärer och drag, ser att de hör till skapelsens vackraste och ädlaste. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var den kunnigaste, pålitligaste och trovärdigaste skapelsen. Han var den ömmaste, givmildaste och generösaste skapelsen. Ingen besatt så stor förlåtelse och så väldigt överseende som han. Ju mer människorna behandlade honom okunnigt, desto ömmare blev han.

al-Bukhârî rapporterade i sin ”as-Sahîh” från ´Abdullâh bin ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ) som berättade om Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) omnämnda beskrivning i Tora:

“”Muhammad är Min tjänare och Mitt sändebud. Jag har gett honom namnet ”al-Mutawakkil” [2] . Han är varken sträng eller hård och han höjer inte rösten på marknader. Han avlönar inte ont med ont. I stället förlåter han och har överseende. Jag kommer inte att ta hans liv förrän Jag låter honom rätta till den sneda tron, så att de säger ”det finns ingen sann gud utom Allâh” och öppnar de blinda ögonen, döva öronen och igentäppta hjärtan.”[3]

Han var den nådigaste och barmhärtigaste skapelsen. Ingen har gagnats så mycket av någons karaktär i detta liv och i livet efter detta som av hans. Han var Allâhs vältaligaste skapelse. Ingen kunde uttrycka sig som han. Hans ord var få i antal, väldiga i innebörden och klara i avsikten. Han var den tålmodigaste skapelsen när det var tid för tålamod. Han var den modigaste skapelsen i strid. Han var den tillförlitligaste och pålitligaste skapelsen i avtal och beskydd. Ingen belönade tjänster som han. Han var den ödmjukaste skapelsen. Ingen gav andra företräde framför sig själv som han. Ingen försvarade och skyddade sina följeslagare som han. Ingen uppfyllde hans befallningar som han själv och ingen undvek hans förbud som han själv.


[1] 21:107

[2] Den som litar [till Allâh].

[3] al-Bukhârî (8/450).