En klerk till medlare – grunden till avguderi

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (2/75)

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ اتَّقُواْ اللّهَ وَابْتَغُواْ إِلَيهِ الْوَسِيلَةَ

“Troende, frukta Allâh och sök det som kan före er närmare Honom.1

Efter denna utredning förstår du att det många kättare, bland dem som följer ignoranter som associerar sig med Tasawwuf, säger om att medlet (الوسيلة) i versen åsyftar en klerk som medlar mellan en person och Herren, är ren okunnighet, blindhet och villfarels samt ett gäck av Allâhs skrift. Att ta till sig medlare vid Allâhs sida är grunden till hädarnas hädelse. Allâh (ta´âlâ) konkretiserade det när Han sade:

وَالَّذِينَ اتَّخَذُوا مِن دُونِهِ أَوْلِيَاء مَا نَعْبُدُهُمْ إِلَّا لِيُقَرِّبُونَا إِلَى اللَّهِ زُلْفَى

Men de som tar beskyddare vid sidan av Honom [säger]: ”Vi dyrkar dem just för att de skall föra oss närmare Allâh.”2

وَيَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللّهِ مَا لاَ يَضُرُّهُمْ وَلاَ يَنفَعُهُمْ وَيَقُولُونَ هَؤُلاء شُفَعَاؤُنَا عِندَ اللّهِ

Vid sidan av Allâh dyrkar de vad som varken kan skada eller gagna dem och säger: ”De är våra medlare inför Allâh.”3

Alla myndiga måste veta att det enda som för en till Allâhs nöje, paradis och nåd är rättelse efter Hans Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Den som inte gör det har gått vilse.

15:35

239:3

310:18