En fri kvinnas beteende

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/506)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

فَجَاءتْهُ إِحْدَاهُمَا تَمْشِي عَلَى اسْتِحْيَاء قَالَتْ إِنَّ أَبِي يَدْعُوكَ لِيَجْزِيَكَ أَجْرَ مَا سَقَيْتَ لَنَا فَلَمَّا جَاءهُ وَقَصَّ عَلَيْهِ الْقَصَصَ قَالَ لَا تَخَفْ نَجَوْتَ مِنَ الْقَوْمِ الظَّالِمِينَ

Strax därpå kom en av de två emot honom med skygga steg och sade: ”Min fader ber dig komma till oss; han vill ge dig en belöning för att du vattnade åt oss.”1

Det vill säga att hon gick som en fri kvinna, vilket rapporteras från Troendes ledare ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) som sade:

Hon täckte sitt ansikte med sin ärm.”

Ibn Abî Hâtim sade: Min fader berättade för oss: Abû Nu´aym berättade för oss: Isrâ’îl berättade för oss, från Ishâq, från ´Amr bin Maymûn som berättade att ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Hon gick med skygga steg och täckte sitt ansikte. Hon var ingen våghalsig kvinna som är ute när det är mörkt och bara springer in och ut ur hemmet.”

Berättarkedjan är autentisk.

al-Djawharî sade:

Våghalsiga män är modiga, våghalsiga kvinnor är oförsiktiga och kaxiga och våghalsiga kamelhonor är häftiga.”

إِنَّ أَبِي يَدْعُوكَ لِيَجْزِيَكَ أَجْرَ مَا سَقَيْتَ لَنَا

”Min fader ber dig komma till oss; han vill ge dig en belöning för att du vattnade åt oss.”

Hon uttalade sig hövligt och inte rättframt för att inte skapa misstankar.

128:25