En av islams största plikter och fundament

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (1/557)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَلْتَكُن مِّنكُمْ أُمَّةٌ يَدْعُونَ إِلَى الْخَيْرِ وَيَأْمُرُونَ بِالْمَعْرُوفِ وَيَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنكَرِ وَأُوْلَئِكَ هُمُ الْمُفْلِحُونَ

Och bli till en gemenskap av människor som uppmanar varandra att göra gott och anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt. Dem skall det gå väl i händer.”1

Versen bevisar att påbud av rätt och förbud mot orätt är obligatoriska. Deras plikt är bekräftade i Qur’ânen och Sunnah och utgör en av den rena föreskriftens största plikter, väldigaste fundament och storslagna pelare. Via dem fulländas religionens struktur och dess storslagenhet upphöjs.

13:104