En annan hadîth om Allâhs höghet som förnekas av Djahmiyyah

19 – Kapitel om Djahmiyyah

4104 – ´Abdul-A´lâ bin Hammâd, Muhammad bin al-Muthannâ och Ahmad bin Sa´îd ar-Ribâtî berättade för oss: Wahb bin Djarîr berättade för oss (Ahmad sade: Vi skrev ned från hans exemplar och formuleringen är hans): Min fader berättade för mig: Jag hörde Muhammad bin Ishâq berätta från Ya´qûb bin ´Utbah från Djubayr bin Muhammad bin Djubayr bin Mut´im, från sin fader, från sin fader som sade:

En beduin kom till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade: ”Allâhs sändebud! Liven går under, familjerna hungrar, egendomarna ödeläggs och boskapen dör. Be Allâh om regn för oss. Vi ber Allâh medla inför dig och dig inför Allâh.” Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Ve dig! Vet du vad du säger?” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) började förklara Allâh vara fri från brister till dess att det syntes på hans följeslagares ansikten. Därefter sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Ve dig! Allâh skall inte bes om medling inför någon av Sin skapelse. Allâhs angelägenhet är väldigare än så. Ve dig! Vet du vem Allâh är? Hans tron är ovanför Hans himlar så här” och formade sina fingrar till en kupol ”och den låter på grund av Honom liksom en ryttares sadel låter.”1

Ibn Bashshâr sade i sin hadîth:

Allâh är sannerligen ovanför Sin tron och Hans tron är ovanför Hans himlar.”

Därefter nämnde han hadîthen: ´Abdul-A´lâ, Ibn-ul-Muthannâ och Ibn Bashshâr sade, från Ya´qûb bin ´Utbah, från Djubayr bin Muhammad bin Djubayr bin Mut´im, från sin fader, från sin fader som sade.

Abû Dâwûd sade: Hadîthen med Ahmad bin Sa´îds berättarkedja är den autentiska. Flera håller med honom om det däribland Yahyâ bin Ma´în och ´Alî al-Madînî. Andra har rapporterat den från Ibn Ishâq, vilket Ahmad också sade. Jag har fått reda på att ´Abdul-A´lâ, Ibn-ul-Muthannâ och Ibn Bashshâr har hört den från ett och samma exemplar.

1Abû Dâwûd (4726) och at-Tabarânî i ”al-Mu´djam al-Kabîr” (1547). Svag enligt al-Albânî i ”Dha´îf Sunan Abî Dâwûd” (1017), god enligt Ibn-ul-Qayyim i ”Mukhtasar-us-Sawâ´iq al-Mursalah” (3/1068).