Dyra brudgåvor

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/609)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَإِنْ أَرَدتُّمُ اسْتِبْدَالَ زَوْجٍ مَّكَانَ زَوْجٍ وَآتَيْتُمْ إِحْدَاهُنَّ قِنطَارًا

Om ni önskar lämna en hustru och i hennes ställe ta en annan, tag då ingenting ifrån den första, även om ni har gett henne de dyrbaraste gåvor.”1

Versen bevisar att det är det är tillåtet att betala dyra brudgåvor. ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) brukade förmena dyra brudgåvor varefter han tog tillbaka sin åsikt. Imâm Ahmad återberättade Abûl-´Adjfâ’ som berättade att ´Umar bin al-Khattâb sade:

Överdriv inte med kvinnornas brudgåvor. Om de hade inneburit en ära i jordelivet och gudsfruktan inför Allâh skulle Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjort det innan er. Han gav inte mer än tolv oka (femhundra silvermynt) till någon av sina hustrur och det gavs inte mer än så till någon av hans döttrar. Måhända besväras mannen av sin kvinnas brudgåva så att han börjar hata henne och säger: ”Jag har till och med stått för repet på din fältflaska.”2

Abû Ya´lâ återberättade Masrûq som sade:

´Umar bin al-Khattâb gick uppför Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) predikstol och sade: ”Människor! Så dyra brudgåvor ni ger till kvinnorna! Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans följeslagare betalade högst 400 silvermynt i brudgåva. Om dyra brudgåvor hade inneburit gudsfruktan och värdighet, hade ni inte varit de första som betalat dem. Jag vill inte veta att en man har betalat mer än 400 silvermynt i brudgåva till en kvinna.” Han gick ned och en kvinna från Quraysh konfronterade honom och sade: ”Troendes ledare! Du förmenar männen att betala mer än 400 silvermynt i brudgåva till kvinnorna.” Han sade: ”Ja.” Hon sade: ”Hör du inte vad Allâh har uppenbarat i Qur’ânen?” Han sade: ”Vad?” Hon sade: ”Hör du inte Allâh säga:

وَإِنْ أَرَدتُّمُ اسْتِبْدَالَ زَوْجٍ مَّكَانَ زَوْجٍ وَآتَيْتُمْ إِحْدَاهُنَّ قِنطَارًا

Om ni önskar lämna en hustru och i hennes ställe ta en annan, tag då ingenting ifrån den första, även om ni har gett henne de dyrbaraste gåvor.”?

´Umar sade: ”Allâh, förlåt mig! Alla människor är kunnigare än ´Umar.” Han gick uppför predikstolen ånyo och sade: ”Människor! Jag brukade förmena er att betala mer än 400 silvermynt i brudgåva till kvinnorna. Från och med nu kan den som vill betala vad han vill av sina egendomar.”

Abû Ya´lâ sade:

Jag har för mig att han sade: ”Den som vill göra det med nöje får göra det.”

Dess berättarkedja är stark.

14:20

2Ibn Mâdjah (1887), an-Nasâ’î (3349), Ahmad (1/40-41), Abû Dâwûd (1799) och at-Tirmidhî fram till ”tolv oka”. at-Tirmidhî sade: ”God och autentisk.”