Publicerad: 19.09.22
Författare: ´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)
Källa: Taysîr-ul-Karîm, sid. 619

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَدَخَلَ الْمَدِينَةَ عَلَى حِينِ غَفْلَةٍ مِّنْ أَهْلِهَا فَوَجَدَ فِيهَا رَجُلَيْنِ يَقْتَتِلَانِ هَذَا مِن شِيعَتِهِ وَهَذَا مِنْ عَدُوِّهِ فَاسْتَغَاثَهُ الَّذِي مِن شِيعَتِهِ عَلَى الَّذِي مِنْ عَدُوِّهِ فَوَكَزَهُ مُوسَى فَقَضَى عَلَيْهِ قَالَ هَذَا مِنْ عَمَلِ الشَّيْطَانِ إِنَّهُ عَدُوٌّ مُّضِلٌّ مُّبِينٌ قَالَ رَبِّ إِنِّي ظَلَمْتُ نَفْسِي فَاغْفِرْ لِي فَغَفَرَ لَهُ إِنَّهُ هُوَ الْغَفُورُ الرَّحِيمُ قَالَ رَبِّ بِمَا أَنْعَمْتَ عَلَيَّ فَلَنْ أَكُونَ ظَهِيرًا لِّلْمُجْرِمِينَ فَأَصْبَحَ فِي الْمَدِينَةِ خَائِفًا يَتَرَقَّبُ فَإِذَا الَّذِي اسْتَنصَرَهُ بِالْأَمْسِ يَسْتَصْرِخُهُ قَالَ لَهُ مُوسَى إِنَّكَ لَغَوِيٌّ مُّبِينٌ فَلَمَّا أَنْ أَرَادَ أَن يَبْطِشَ بِالَّذِي هُوَ عَدُوٌّ لَّهُمَا قَالَ يَا مُوسَى أَتُرِيدُ أَن تَقْتُلَنِي كَمَا قَتَلْتَ نَفْسًا بِالْأَمْسِ إِن تُرِيدُ إِلَّا أَن تَكُونَ جَبَّارًا فِي الْأَرْضِ وَمَا تُرِيدُ أَن تَكُونَ مِنَ الْمُصْلِحِينَ

”Och han begav sig in i staden då invånarna inte bekymrade sig, och där fann han två män inbegripna i slagsmål – en av dem tillhörde hans folk och den andre var en fiende till honom – och den som hörde till hans folk ropade till honom att hjälpa honom mot hans fiende. Och Mûsâ slog till denne med knuten näve och slaget dödade honom. Han sade: “Detta är Djävulens verk! Han är i sanning en svuren fiende och han leder henne på avvägar!” Och han bad: “Herre, förlåt mig! Jag har gjort orätt mot mig själv.” Och Allâh förlät honom – Han är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet.” Han sade: “Herre! Jag svär vid allt gott som Du skänker mig att jag aldrig mer skall komma de obotfärdiga syndarna till hjälp!” Följande morgon fann honom i staden, orolig och på sin vakt. Då hörde han plötsligt den som föregående dag hade begärt hans hjälp vädja till honom. Mûsâ sade till honom: “Du är tydligen en av dem som brukar ställa till bråk!” Men just som han skulle slå till den som var fiende till dem båda, sade denne: “Mûsâ! Vill du döda mig liksom du i går dödade en människa? Är det ditt mål att bli en tyrann i detta land – inte en av dem som försonar och förlikar?”1

Detta bevisar att dråp på otrogna allierade är otillåtet. Alliansen kan för övrigt ha slutits antingen via avtal eller också via sed. Ty Mûsâ (´alayhis-salâm) ansåg sitt dråp på den otrogne kopten vara syndigt varvid han bad Allâh om förlåtelse. Här finns också ett bevis för att den som dödar en oskyldig människa tillhör tyrannerna som sår fördärv på jorden.