Dottern innan islam

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Tafsîr al-Qur’ân al-Karîm, al-Kahf, sid. 78-79

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

الْمَالُ وَالْبَنُونَ زِينَةُ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَالْبَاقِيَاتُ الصَّالِحَاتُ خَيْرٌ عِندَ رَبِّكَ ثَوَابًا وَخَيْرٌ أَمَلًا

”Rikedom och söner hör till det jordiska livets glädjeämnen; men det bestående goda är bättre inför din Herre och ger en fastare grund för hopp.”1

Rikedomar åsyftar alla dess sorter av varor, pengar, människor och djur.

وَالْبَنُونَ زِينَةُ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا

… och söner hör till det jordiska livets glädjeämnen…”

En människa gagnas dock inte i efterlivet av något annat än det som hon har gjort för det.

Allâh nämnde söner och inte döttrar eftersom de förr i världen brukade bara stoltsera med sönerna. Under den förislamiska tiden var döttrar så förnedrade de bara kunde bli. Allâh (´azza wa djall) sade:

وَإِذَا بُشِّرَ أَحَدُهُمْ بِالأُنثَى ظَلَّ وَجْهُهُ مُسْوَدًّا وَهُوَ كَظِيمٌ

”Då någon av dem får höra den glada nyheten om en dotter, mörknar hans uppsyn och vreden kokar i honom.”2

Hans ansikte svartnade och hans hjärta fylldes av hat:

يَتَوَارَى مِنَ الْقَوْمِ مِن سُوءِ مَا بُشِّرَ بِهِ أَيُمْسِكُهُ عَلَى هُونٍ أَمْ يَدُسُّهُ فِي التُّرَابِ أَلاَ سَاء مَا يَحْكُمُونَ

“Han drar sig undan människorna på grund av denna dystra nyhet; skall han behålla barnet trots förödmjukelsen och skammen eller begrava det i jorden? Hur vedervärdigt är inte deras sätt att döma?”3

Han gömde sig för dem för att sedan bolla med tankarna:

أَيُمْسِكُهُ عَلَى هُونٍ أَمْ يَدُسُّهُ فِي التُّرَابِ

… skall han behålla barnet trots förödmjukelsen och skammen eller begrava det i jorden?”

Ett tredje alternativ kunde vara att han behåller dottern ärofyllt, men det var omöjligt på deras tid. De hade alltså bara två alternativ: behålla dottern förödmjukade eller begrava det i jorden.

118:46

216:58

316:59