Domen för att predika på ett annat språk än arabiska

Publicerad: 2010-07-29
Talare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Källa: Arkân-ul-Islâm, sid. 393

 

Fråga: Hur lyder domen för att predika på något annat språk än arabiska?

Svar: Den korrekta åsikten är att det inte är tillåtet att predika på ett språk åhörarna inte förstår. Om dessa personer exempelvis varken är araber eller arabisktalande, skall man predika för dem på deras språk för att det är det enda sättet man kan klargöra saker och ting för dem.

Syftet med fredagspredikan är att förkunna Allâhs (subhânahu wa ta´âlâ) lagar för tjänarna och tillrättavisa och vägleda dem.

Däremot är det obligatoriskt att läsa Qur’ân-verserna på arabiska och sedan översätta dem till åhörarnas språk. Beviset för att det skall predikas på åhörarnas språk, är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَمَا أَرْسَلْنَا مِن رَّسُولٍ إِلاَّ بِلِسَانِ قَوْمِهِ لِيُبَيِّنَ

”Vi har aldrig sänt ett sändebud som inte talade samma språk som hans folk.”1

Här visar Allâh (ta´âlâ) att vägen till ett klargörande är att tala på ett språk som åhörarna förstår.

1 14:4