Döda gagnas av åkallan och välgörenhet

´Allâmah Muhammad bin ´Abdil-´Azîz bin Mâni´ (d. 1385)
Hâshiyah ´alâ al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 78

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

133 – De levandes åkallan och välgörenhet gagnar de döda.

134 – Allâh (ta´âlâ) bönhör och uppfyller behoven.

135 – Han äger allt och inget äger Honom. Ingen kan vara utan Allâh (ta´âlâ) för ett ögonblick. Den som anser att han kan vara utan Allâh för ett ögonblick hädar och hör till de förlorade.

136 – Allâh förargas och nöjs, men inte som någon skapelse.

FÖRKLARING

Det vill säga att de levande gagnar de döda när de ber Allâh benåda och förlåta dem. De som dyrkar de döda gör rena motsatsen och tillber de döda med Allâh och istället för Allâh. Deras åkallan är större avguderi. Därtill kan de döda varken höra eller bönhöra dem som tillber dem. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِن تَدْعُوهُمْ لَا يَسْمَعُوا دُعَاءكُمْ وَلَوْ سَمِعُوا مَا اسْتَجَابُوا لَكُمْ وَيَوْمَ الْقِيَامَةِ يَكْفُرُونَ بِشِرْكِكُمْ

”Om ni ber till dem hör de inte er bön, och om de hörde den skulle de inte svara er. Och på Uppståndelsens dag skall de förneka ert avguderi.”1

Här säger Allâh att deras åkallan är avguderi, medan gravdyrkarna menar att de döda för dem närmare Allâh.

135:14