Djävlarna hädade och inte profeten Sulaymân

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَاتَّبَعُواْ مَا تَتْلُواْ الشَّيَاطِينُ عَلَى مُلْكِ سُلَيْمَانَ وَمَا كَفَرَ سُلَيْمَانُ وَلَكِنَّ الشَّيْاطِينَ كَفَرُواْ يُعَلِّمُونَ النَّاسَ السِّحْرَ وَمَا أُنزِلَ عَلَى الْمَلَكَيْنِ بِبَابِلَ هَارُوتَ وَمَارُوتَ وَمَا يُعَلِّمَانِ مِنْ أَحَدٍ حَتَّى يَقُولاَ إِنَّمَا نَحْنُ فِتْنَةٌ فَلاَ تَكْفُرْ فَيَتَعَلَّمُونَ مِنْهُمَا مَا يُفَرِّقُونَ بِهِ بَيْنَ الْمَرْءِ وَزَوْجِهِ وَمَا هُم بِضَآرِّينَ بِهِ مِنْ أَحَدٍ إِلاَّ بِإِذْنِ اللّهِ وَيَتَعَلَّمُونَ مَا يَضُرُّهُمْ وَلاَ يَنفَعُهُمْ وَلَقَدْ عَلِمُواْ لَمَنِ اشْتَرَاهُ مَا لَهُ فِي الآخِرَةِ مِنْ خَلاَقٍ وَلَبِئْسَ مَا شَرَوْاْ بِهِ أَنفُسَهُمْ لَوْ كَانُواْ يَعْلَمُونَ

”Däremot lyssnar de till vad djävlarna berättar om Sulaymâns välde. Det var dock inte Sulaymân som hädade utan dessa djävlar, vilka undervisade människorna i trolldom och i det som hade uppenbarats för de två änglarna i Babylon, Hârût och Mârût. Men dessa två undervisade ingen utan att först säga: ”Vi är bara en prövning och en frestelse; häda därför inte!” De lärde sig av dem hur man sår missämja mellan en man och hans hustru, men de kan inte utan Allâhs vilja skada någon med detta; och vad de lärde sig skadade dem själva utan att vara dem till någon nytta. Och ändå hade de fått veta att den som förvärvar denna [kunskap] inte blir delaktig av den eviga glädjen. I sanning en ödesdiger byteshandel, i vilken de sålde sina själar! Om de bara hade vetat…!”1

Versen tyder bevisligen på att det finns magi och magiker. Den klargör även domen för magi. Magi och dess inlärning är otro. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَاتَّبَعُواْ مَا تَتْلُواْ الشَّيَاطِينُ عَلَى مُلْكِ سُلَيْمَانَ

”Däremot lyssnar de till vad djävlarna berättar om Sulaymâns välde.”

Det vill säga att de ljuger och hittar på om Sulaymâns välde. De påstod att Sulaymân endast fick det väldiga riket och människorna och djinnerna underordnade med hjälp av magi. Allâh (tabârak wa ta´âlâ) beljög dem och rentvådde Sin profet Sulaymân. Han klargjorde att han är Allâhs sändebud och att han inte alls praktiserade magi och att det bara är en lögn om honom. Allâh klargjorde att magi är otro och sade:

وَمَا كَفَرَ سُلَيْمَانُ

”Det var dock inte Sulaymân som hädade.”

Ty magi är otro och hädelse. Detta är ett uttryckligt bevis för att magi är otro:

وَلَكِنَّ الشَّيْاطِينَ كَفَرُواْ يُعَلِّمُونَ النَّاسَ السِّحْرَ

”… utan dessa djävlar, vilka undervisade människorna i trolldom…”

Djävlarna är otrogna. De lär människorna magi, vilket är otro:

وَيَتَعَلَّمُونَ مَا يَضُرُّهُمْ وَلاَ يَنفَعُهُمْ وَلَقَدْ عَلِمُواْ لَمَنِ اشْتَرَاهُ مَا لَهُ فِي الآخِرَةِ مِنْ خَلاَقٍ

”Och vad de lärde sig skadade dem själva utan att vara dem till någon nytta. Och ändå hade de fått veta att den som förvärvar denna [kunskap] inte blir delaktig av den eviga glädjen.”

Det bytte ut följet av sändebuden och deras budskap mot magi. Magin är förbjuden i alla föreskrifter och budskap därför att den är otro.

12:102