Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh Sahîh al-Bukhârî (7/331)

al-Bukhârî sade:

14 – Kapitel om vad som sägs till sjuklingen och vad sjuklingen ska svara

5661 – Qabîsah berättade för oss: Sufyân berättade för oss, från al-A´mash, från Ibrâhîm at-Taymî, från al-Hârith bin Suwayd, från ´Abdullâh (radhiya Allâhu ´anh) som sade:

”Jag kom till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) i samband med hans sjukdom och vidrörde honom. Han hade hög feber. Jag sade till honom: ”Du har hög feber. Är det för att du belönas dubbelt?” Han sade: ”Ja. Det finns inte en muslim som drabbas av besvär utan att hans synder faller från honom liksom löven faller från träden.”

5662 – Ishâq berättade för oss: Khâlid bin ´Abdillâh berättade för oss, från Khâlid, från ´Ikrimah, från Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) som sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) besökte en sjuk man och sade:

لا بَأْسَ، طَهُورٌ إنْ شاءَ اللَّهُ

”Ingen fara. Det är – om Allâh vill – renande.”

Mannen sade: ”Inte alls. Det är en brinnande feber i en ålderstigen gamling som är på väg till gravarna.” Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Då får det vara så.”

Ibn Mas´ûds (radhiya Allâhu ´anh) hadîth bevisar att man ska lägga handen på sjuklingen för att känna om han har feber. Han sade:

”Jag kom till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) i samband med hans sjukdom och vidrörde honom. Han hade hög feber.”