Det skall mannen tänka på när han urinerar

Författaren sade:

”´Â’ishah sade:

”Tro inte på den som berättar för er att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) stod upp och urinerade. Han urinerade bara sittandes.”

Rapporterad av de fem frånsett Abû Dâwûd. at-Tirmidhî sade: ”Detta är det bästa och mest autentiska i ämnet.””

Dess berättarkedja från ´Â’ishah är svag. I den finns domaren Sharîk bin ´Abdillâh. Han är svag och hans rapportering utgör inget bevis om han är ensam om att återberätta den. Hâfidh Ibn Hadjar sade:

”Trovärdig som förfelade mycket. Hans minne ändrades alltsedan han blev domare.”

at-Tirmidhîs ord:

”Detta är det bästa och mest autentiska i ämnet.”

tyder inte på att den är god, än mindre autentisk. Det är bara en relativ dom, vilket känns av dem som är sysselsatta med denna ädla kunskap.

Efter det hittade jag en stark rapportering som stödjer Sharîks återberättelse. Därmed är hadîthen autentisk, men den rapporteras dock i nekande form medan Hudhayfahs nästkommande hadîth rapporteras i jakande form. Det är allmänt känt att det jakande har företräde framför det nekande eftersom det jakande har mer kunskap. Med andra ord är bådadera tillåtna. Det obligatoriska är att akta sig för stänkande urin. Oavsett hur urineringen går till så är det obligatoriskt1.

Angående hadîthen:

”Det är fel att en man står och urinerar.”

så är den inte autentisk från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Det är en följeslagares uttalande och klargörs i ”al-Irwâ’”2.

ash-Shawkânîs ord:

”Om det inte är förbjudet att stå och urinera så är det åtminstone strängt föraktfullt.”3

är inget att bry sig om.

1Hänvisa gärna till ”al-Irwâ’” (1/95) och ”as-Sahîhah” (201).

259.

3as-Sayl al-Djarrâr (1/67).