Det ser mörkt ut, men Ahl-us-Sunnah förblir

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

Sharh Ighâthat-il-Lahfân (47)

Imâm Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) sade:

Kan någon människa i världen lägga fram ett enda autentiskt, gott, svagt eller avbrutet citat från någon av dem som tyder på att de vände sig till gravar och åkallade vid dem i svåra tider? Eller att de vidrörde dem i välsignande syfte, bad vid dem, åkallade Allâh via de begravda eller åkallade dem direkt? Låt dem ge oss en enda relevant rapportering eller ens en bokstav. Visst klarar de av att göra det, stora mängder dessutom, men från eftersläntare. Ju längre tiden går desto värre blir det.”1

Visst klarar de av att citera eftersläntare och innovatörer, men det rör sig bara om falskheter och inga bevis. Från Salaf kan de emellertid inte hämta en enda bokstav i ämnet.

Ju längre tiden går, desto mer råder ignorans, villfarelse och prövningar. Må Allâh skona oss. Kunskapen kommer att bli mindre. Däremot kommer det alltid att finnas en grupp som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om:

Det skall aldrig sluta finnas en grupp från mitt samfund som är rådande upprättat på sanningen. Den skadas inte av dem som försakar den eller motsäger den till dess att Allâhs (tabârak wa ta´âlâ) befallning kommer – och då kommer den att vara i samma tillstånd.”2

1Ighâthat-ul-Lahfân (1/149).

2Muslim (1920).