Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

إِنَّ الَّذِينَ جَاؤُوا بِالْإِفْكِ عُصْبَةٌ مِّنكُمْ لَا تَحْسَبُوهُ شَرًّا لَّكُم بَلْ هُوَ خَيْرٌ لَّكُمْ

”Det var en grupp av era egna som spred det illvilliga förtalet. Men anse inte detta som ett ont; nej, det är tvärtom ett gott för er!”1

De som spred lögnen, osanningen och påhittet var en grupp bland er.

لَا تَحْسَبُوهُ شَرًّا لَّكُم

”Men anse inte detta som ett ont…”

Det vill säga ni, Abû Bakrs hus.

بَلْ هُوَ خَيْرٌ لَّكُمْ

”… nej, det är tvärtom ett gott för er!”

I de båda liven. Deras trovärdighet visas i detta liv och i nästa liv erhåller de hög status. Därtill framgår även deras ära då Allâh tar hänsyn till De troendes moder ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) och rentvår henne i den väldiga Qur’ânen. Således sade Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) till henne på hennes dödsbädd:

”Gläd dig! Du är Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hustru. Han älskade dig och du var den enda jungfrun som han gifte sig med. Allâh sände ned din oskuld ovanifrån himlen.”2

Ibn Djarîr sade: Muhammad bin ´Uthmân al-Wâsitî berättade för mig: Dja´far bin ´Awn berättade för oss, från al-Mu´allâ bin ´Irfân, från Muhammad bin ´Abdillâh bin Djahsh som sade:

”´Â’ishah och Zaynab (radhiya Allâhu ´anhumâ) skröt för varandra. Zaynab sade: ”Jag är hon som Allâh vigde ovanifrån himlen.” ´Â’ishah sade: ”Jag är hon vars oskuld sändes ned i Allâhs skrift då Safwân bin Mu´ttal bar upp mig på riddjuret.” Zaynab sade: ”´Â’ishah, vad sade du när du gick upp för det?” Hon sade: ”Jag sade:

حَسْبي اللّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ

”Allâh räcker för mig och Han är den bäste förvaltaren.”

Zaynab sade: ”Så säger de troende.”