Det behöver en kallare

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 505

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

قَالَ رَبِّ اشْرَحْ لِي صَدْرِي وَيَسِّرْ لِي أَمْرِي وَاحْلُلْ عُقْدَةً مِّن لِّسَانِي يَفْقَهُوا قَوْلِي وَاجْعَل لِّي وَزِيرًا مِّنْ أَهْلِي هَارُونَ أَخِي اشْدُدْ بِهِ أَزْرِي

“Han sade: “Herre! Öppna mitt bröst och gör min uppgift lätt och lös min tungas band så att de förstår mina ord, och ge mig som medhjälpare en av de mina, Hârûn, min broder. Låt honom bli ett stöd för mig.”1

Mûsâs (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) vädjan här bevisar hans fullkomliga vetskap om Allâh (tabârak wa ta´âlâ), skarphet, kunskap om hur saker och ting ligger till och välvilja. Ty en kallare och vägledare, framför allt om han kallar envisa, arroganta och överskridande människor, behöver vara öppensinnad och maximalt tolerant med alla besvärligheter.

Dessutom måste han vara vältalig så att han kan uttrycka det han vill ha sagt. Faktum är att vältalighet och retorik är något av det viktigaste en person i denna position behöver, speciellt med tanke på hur sådana samtal kan svänga fram och tillbaka. Kallaren behöver vältalighet och retorik för att skildra sanningen i dess vackraste och skönaste skepnad för att kunna attrahera människorna till den, men också för att kunna förfula och svartmåla osanningen och varna andra för den.

Därtill behöver han underlätta sin uppgift genom att sköta saker och ting rätt, kalla till Allâh med kloka och goda ord och lägga fram argumenten på ett måttfullt och försynt sätt. Han ska behandla varje människa utifrån det hon förtjänar.

Det hela fulländas av att kallaren har medhjälpare som hjälper honom med hans uppgift. Ju högre röster låter, desto starkare inverkan har de. Därför bad Mûsâ (´alayhis-salâm) om dessa ting varvid han blev bönhörd.

120:25-31