Fråga: Stämmer det att den som avser att bryta fastan har brutit den?

Svar: Ja, det stämmer. Detta beror på att fastan är sammansatt av två faktorer;

1 – Avsikt.

2 – Utelämning av allting som bryter fastan.

Om man avser att bryta fastan, upphör den första faktorn som är den största pelaren till samtliga former av dyrkan. Ty handlingar är ogiltiga utan den.

Att de säger att fastan är bruten innebär att han inte anses ha fastat. Vissa har missuppfattat det och fått för sig att det betyder att han anses ha ätit och druckit.

Sålunda är det tillåtet för en person som fastar en rekommenderad fasta att avse att bryta den för att därefter ändra sin avsikt innan han hinner bryta den. Hans belöning kommer emellertid att gälla från och med att han avsåg fastan.

Men om han skulle fasta en obligatorisk fasta och avse att bryta den, annulleras den dagens fasta även om han skulle ändra sig innan han hann bryta den. Den obligatoriska fastans villkor är att avsikten gäller från gryningen till solnedgången till skillnad från den rekommenderade fastan.

Här finns en kuriosa som bör uppmärksammas.

Dyrkans avsikt kan brytas på två sätt:

1 – Det första sättet skadar inte dyrkan och det är efter att dyrkan har fullbordats. Om en person då skulle avse att avbryta bönen, fastan, allmosan, vallfärden eller någonting annat efter att de har fullbordats, skadar det inte handlingen eftersom den redan har ägt rum. Exempel på det är att avbryta avsikten för renheten för större eller mindre orenhet efter att ha fullbordat renheten. Renheten kommer i detta fall inte att brytas.

2 – Avbruten avsikt under dyrkan. Exempel på det är att avbryta bönen, fastan eller reningen under själva akten. I detta fall är dyrkan ogiltig.

När du känner till skillnaden mellan dem båda, upphör konstigheterna.