Låt oss nu klargöra hur min fader, och Salaf dessförinnan, trodde på de egenskapsrelaterade hadîtherna. Salaf och de rättfärdiga efterträdarna höll fast vid Qur’ânen, Sunnah och det som rapporterats från följeslagarna (radhiya Allâhu ´anhum), efterföljarna och de lärda och betrodde och bekräftade allt som Allâh (ta´âlâ) beskrev Sig själv med och det som Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beskrev Honom med utan forskning eller fördjupning. De bara underkastade sig det utan förnekelse, liknelse eller tolkning. De är den räddade, rättvisa och stödda gruppen fram till Domedagen. De följer hadîther och rapporteringar – och min fader tillhör dem. De är sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) efterträdare, hans visa arvingar och hans ambassadörer till hans samfund. Det är de som vilsna Ahl-ul-Bid´a kallar för ignoranta Mushabbihah. De beskyller dem för dumhet och obildning och talar nedsättande om dem.

Min fader och hans företrädare trodde på allt som Allâh (ta´âlâ) beskrev Sig själv med och det som Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beskrev Honom med ordagrant utan tillägg eller avdrag. De medgav att egenskapernas beskaffenhet inte går att begripa.

Min fader och imamerna innan honom trodde på att det är Skaparens (subhânah) egenskapers befintlighet som bekräftas och inte deras beskaffenhets realia som för övrigt bara Han känner. Skaparen (subhânah) har inte låtit någon människa eller djinn veta hur de är. De ansåg att tal om egenskaperna tillhör tal om essensen och att de är oskiljaktiga.