Den parfymerade kvinnans bön i moskén

Abû Dâwûd sade:

1663 – Ibn Kathîr berättade för oss: Sufyân underrättade oss, från ´Âsim bin ´Ubaydillâh, från ´Ubayd, Abû Ruhms slav, från Abû Hurayrah som berättade att han träffade en kvinna och kände hur hon doftade parfym och såg hur dammet sprätte från hennes släp. Han sade:

”Den Allsmäktiges slavinna! Kommer du från moskén?” Hon svarade: ”Ja.” Han frågade: ”Är det därför du är parfymerad?” Hon svarade: ”Ja.” Då sade han: ”Jag hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga: ”Bönen som bes av kvinnan som har parfymerats för den här moskén accepteras inte förrän hon går tillbaka och badar liksom hon badar efter sexuell orenhet.”1

Hadîthen har en svaghet i berättarkedjan. Däri finns en återberättare som har kritiserats. Och om hadîthen är autentisk så syftar den på straff. Det vill säga att hon inte belönas för den bönen. Hon kom till moskén för att belönas men föll istället i synd och gick miste om belöningen för bönen som hon bad.

Vi har tidigare sagt att bara för att en bön inte godtas så betyder det inte att den skall tas om. Hon har ju bett. Hadîthen betyder att hon gick miste om belöningen på grund av sin synd.

1Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh Sunan Abî Dâwûd” (4174).