Den förkastade guden

1Då Samuel blev gammal satte han sina söner till domare över Israel. 2Den förstfödde hette Joel och den andre Avia, och de hade sitt domarsäte i Beer Sheva. 3Men sönerna följde inte sin far i spåren utan såg till egen fördel: de tog mutor och vrängde lagen. 4Då samlades Israels äldste och sökte upp Samuel i Rama. 5”Du är gammal”, sade de till honom, ”och dina söner följer inte i dina spår. Ge oss en kung som kan styra och döma oss. Det har ju alla andra folk.” 6Samuel ogillade att de ville få en kung över sig. Han bad till Herren, 7och Herren svarade: ”Låt folket få sin vilja fram. Det är inte dig de förkastar utan mig: de vill inte att jag skall vara deras kung. 8Ända sedan den dag då jag förde dem ut ur Egypten har de ständigt vänt sig bort från mig och tjänat andra gudar. Nu handlar de på samma sätt mot dig. 9Gör dem till viljes, men varna dem först, låt dem veta vilka rättigheter deras kung kommer att få.”