Den bästa och viktigaste vetskapen

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Ahkâm min al-Qur’ân al-Karîm (2/74-75

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَسْأَلُونَكَ مَاذَا يُنفِقُونَ قُلْ مَا أَنفَقْتُم مِّنْ خَيْرٍ فَلِلْوَالِدَيْنِ وَالأَقْرَبِينَ وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَابْنِ السَّبِيلِ وَمَا تَفْعَلُواْ مِنْ خَيْرٍ فَإِنَّ اللّهَ بِهِ عَلِيمٌ

DE FRÅGAR dig vad de bör ge åt andra. Säg: “Det goda ni vill ge skall ni ge till era föräldrar och närmaste anhöriga och till de faderlösa och de behövande och till vandringsmannen. Allâh har kännedom om det goda ni gör.”1

Versen förmenar bland annat tillgjorda frågor om irrelevanta ämnen, däribland frågor relaterade till Allâhs namn och egenskaper. Vetskap om Allâhs namn och egenskaper är den bästa och viktigaste vetskapen. Om vi inte vet att följeslagarna frågade om dem till skillnad från allting annat, vet vi att sådana frågor är innovationer. Så när en man frågade Imâm Mâlik bin Anas om Hans ord:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

Den Nåderike har rest Sig över tronen.”2

Hur reste Han Sig?” sänkte han huvudet en lång stund så att han började svettas. Därefter sade han sitt kända citat: ”Resningen är inte okänd. Beskaffenheten är obegriplig. Det är obligatoriskt att tro på den och det är en innovation att fråga om den. Jag kan inte se att du är något annat än vilseledd.” Därefter befallde han att han körs ut3.

12:215

220:5

3Hilyat-ul-Awliyâ’ (6/325), ´Aqîdat-us-Salaf wa Ashhab-il-Hadîth (17-18), at-Tamhîd (7/151) och al-Bayhaqî i ”al-Asmâ’ was-Sifât” (408).