De vilsnas våghalsighet

Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh) blev frågad om en Qur’ân-vers varpå han svarade:

”Vilken jord skall bära mig, vilken himmel skall täcka mig, var skall jag ta vägen och vad skall jag ta mig till om jag uttalar mig om en Qur’ân-vers på ett sätt som inte avses av Allâh?”

Anas bin Mâlik sade:

”´Umar bin al-Khattâb stod på predikstolen och läste upp:

وَفَاكِهَةً وَأَبًّا

”… och frukter och foderväxter…”1

Sedan sade han: ”Vi vet vad frukter betyder, men vad betyder foderväxter?” Därefter rannsakade han sig själv och sade: ”´Umar, jag svär att det är tillgjordhet!”

Det räcker för dig att veta hur passiva islams två Shaykher, vägledningens två imamer och Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) två vägledande och renläriga kalifer var när det kom till att tolka en enda Qur’ân-vers – och de var de kunnigaste skapelserna om Allâh (´azza wa djall), Hans sändebud, Hans skrift och dess tolkning efter Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Vad skall vi då säga om Mu´tazilahs, Ashâ´irahs och andra vilsna skolastikers våghalsighet när de tolkar den Nåderikes (´azza wa djall) egenskaper som uttalas i Qur’ânen och bekräftas av stabila imamer och pålitliga lärda?

180:31