De ska se Allâh och de ska inte se Allâh

Imâm Yahyâ bin Sharaf an-Nawawî (d. 677)

Sharh Sahîh Muslim (5/114-115)

Muslim sade:

633 – Zuhayr berättade för oss: Marwân bin Mu´âwiyah al-Fazârî berättade för oss: Ismâ´îl bin Abî Khâlid underrättade oss: Qays bin Abî Hâzim berättade för oss: Jag hörde Djarîr bin ´Abdillâh säga:

Vi satt med Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) när han tittade på fullmånen och sade: ”Ni kommer sannerligen att få se er Herre liksom ni ser denna månen – inga svårigheter kommer ni att få uppleva med att se Honom. Om ni klarar av att be innan solen går upp och innan solnedgången så ska ni göra det.” Därefter läste han upp:

وَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ قَبْلَ طُلُوعِ الشَّمْسِ وَقَبْلَ الْغُرُوبِ

”Och lova och prisa din Herre före solens uppgång och före nedgången.”12

Ni kommer alltså att se Honom på riktigt, utan några svårigheter, liksom ni ser denna månen på riktigt, utan några svårigheter. Liknelsen gäller nämligen beskådningarna och inte de beskådade. Denna beskådning är dessutom unik för de troende.

Vad hädarna beträffar, kommer de inte att se Allâh (subhânahu wa ta´âlâ). Det sägs att detta samfundets hycklare ska få se Honom, men den åsikten är svag. Den korrekta åsikten är den som delas av Ahl-us-Sunnahs flesta lärde, nämligen att hycklarna inte kommer att se Honom liksom hädarna enhälligt inte kommer att se Honom.

120:130

2al-Bukhârî (554).