De ska inte hälsas

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 191

Allâh (subhânah) sade:

وَإِذَا حُيِّيْتُم بِتَحِيَّةٍ فَحَيُّواْ بِأَحْسَنَ مِنْهَا أَوْ رُدُّوهَا

”När någon riktar en hälsning till er, besvara den då med en hövligare hälsning eller med samma ord.”1

Denna allmänna vers har dock reservationer där det inte är påbjudet att hälsa till andra, däribland till folk som läser, lyssnar på predikan och ber. Här behöver man inte heller svara tillbaka. Detsamma gäller den person som religionen låter bojkottas och förmenar hälsning till, nämligen syndare som inte ångrar sig och påverkas av att inte hälsas. För den större nyttans skull ska sådana människor bojkottas och man ska varken hälsa till dem eller hälsa tillbaka på deras hälsning.

14:86