De lärde förstår inte?

Shaykh Djamâl bin Furayhân al-Hârithî

al-Adjwibah al-Mufîdah ´an As’ilat-il-Manâhidj al-Djadîdah, sid. 203-204

Det finns flera exempel på sådant. Mannen bakom föreläsningen “Fa Firrû ilâ Allâh” sade:

“Jag säger till de lärde… Och låt oss inte alltid lägga skulden på en sida, framför allt inte på den som lever bekämpad, utsedd och under särskilda förhållanden där han måste fjäska eller upplever svårigheter… Skona våra lärde, bröder! Vi rättfärdigar inte allt de gör. Vi säger inte att de är felfria. Det räcker att de har månat om att söka kunskap och försett oss med utslag om våra dyrkan, dogmer och affärer. Dock måste vi säga att de har en defekt uppfattning om nutida frågor. De har också andra brister som vi kompletterar. Det gör vi inte som en tjänst till dem, utan för att vi har upplevt händelser som inte de har gjort, antingen på grund av den tid som de upplevde eller också på grund av andra anledningar. Vi kompletterar och fulländar de lärde och klargör nutiden för dem. Trots det måste jag säga att huvudansvaret ligger på oss studenter… Vissa av dessa lärde har börjat ge upp, ty de har kommit upp i en viss ålder eller nått ett visst skede… Tänk på vem som kommer att efterträda dem.”

Det är detta de kallar för ”förståelse om nutida frågor” (فقه الواقع). En av dem till och med författade en bok vid det namnet. ´Allâmah och Muhaddith Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî kritiserade den i en lång dialog som består av minst två kassettband. Där och då lovade författaren till “Fiqh-ul-Wâqi´” Shaykh al-Albânî att omredigera en ny upplaga av boken och radera det som Shaykhen kritiserade. Det har han emellertid ännu inte gjort.