De får inte kallas för Ahl-us-Sunnah

En person som associerar sig själv med en av dagens grupper liksom Djamâ´at-ut-Tablîgh, al-Ikhwân al-Muslimûn, Hizb-ut-Tahrîr eller Djamâ´at-ut-Takfîr wal-Hidjrah grundar sin kärlek och sitt hat för sin grupp. Det är inte tillåtet att säga att han är från Ahl-us-Sunnah i den frågan. Den som säger att han är från Ahl-us-Sunnah oinskränkt och håller tyst har förfelat. I och med att älskar och hatar för sin grupps sak eller associerar sig med den eller behagas av att tillskrivas den har smutsat ned sig själv med denna vidriga innovation som har splittrat muslimerna och orsakat fientlighet och hat mellan dem. Om den här personen verkligen är överensstämmande med Ahl-us-Sunnah inom allting frånsett den här frågan så är det obligatoriskt att säga att han inte är från Ahl-us-Sunnah i den frågan. Ty Sunnahs förhållande till dessa sektväsen är känd, klar och tydlig.

En man kom till Imâm Mâlik och sade:

”Abû ´Abdillâh! Jag vill fråga dig något och låta dig utgöra ett argument mellan mig och Allâh (´azza wa djall).” Imâm Mâlik sade: ”Fråga.” Han sade: ”Vilka är Ahl-us-Sunnah?” Han svarade: ”Ahl-us-Sunnah är de som saknar ett namn som de är kända för; inte Djahmî, inte Qadarî, inte Râfidhî…”1

1al-Intiqâ’ (35) av Ibn ´Abdil-Barr.