De bästa kallarna

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/644)

Allâh (´azza wa djall) sade:

الَّذِينَ يُبَلِّغُونَ رِسَالَاتِ اللَّهِ وَيَخْشَوْنَهُ وَلَا يَخْشَوْنَ أَحَدًا إِلَّا اللَّهَ وَكَفَى بِاللَّهِ حَسِيبًا

”De som förkunnade Allâhs budskap och som fruktade Honom och inte fruktade någon annan än Allâh. Det behövs ingen annan än Allâh för att ställa till räkenskap.”1

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) hyllar dem som förkunnar Allâhs budskap till skapelsen, lever upp till dess ansvar och fruktar Honom och ingen annan. Med andra ord är de inte rädda för någon när det kommer till att förkunna Allâhs budskap.

وَكَفَى بِاللَّهِ حَسِيبًا

”Det behövs ingen annan än Allâh för att ställa till räkenskap.”

Det behövs alltså ingen annan stödjare och hjälpare än Allâh.

Mästaren på såväl detta plan som på alla andra plan är Allâhs sändebud Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Han förkunnade budskapet till Öst och Väst, till alla sorters människor, varvid Allâh (ta´âlâ) lät Sitt ord, Sin religion och Sin föreskrift råda över alla andra religioner och föreskrifter. Alla profeter skickades till sina samfund medan Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) skickades till alla skapelser, araber och andra:

قُلْ يَا أَيُّهَا النَّاسُ إِنِّي رَسُولُ اللّهِ إِلَيْكُمْ جَمِيعًا

Säg: ”Människor! Jag är Allâhs sändebud, utsänd till er alla.”2

Efter hans död gick förkunnandet i arv. De bästa kallarna efter honom var hans följeslagare (radhiya Allâhu ´anhum). De förkunnade allt han hade befallt dem; alla hans tal, handlingar och tillstånd som ägde rum på dagen och natten, när han var hemmastadd och när han var på resa, hans hemligheter och hans offentliga framträdanden. Må Allâh vara nöjd med dem! Fram till skrivande stund har sedermera alla efterträdare ärvt förkunnandet från sina företrädare. De vägledda rättar sig efter deras ljus och de framgångsrika följer deras metodik. Vi ber Allâh låta oss vara deras efterträdare.

133:39

27:158