De bad profeter om medling – så går det sen

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/413-414)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَيَوْمَ يَحْشُرُهُمْ وَمَا يَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ فَيَقُولُ أَأَنتُمْ أَضْلَلْتُمْ عِبَادِي هَؤُلَاء أَمْ هُمْ ضَلُّوا السَّبِيلَ قَالُوا سُبْحَانَكَ مَا كَانَ يَنبَغِي لَنَا أَن نَّتَّخِذَ مِن دُونِكَ مِنْ أَوْلِيَاء وَلَكِن مَّتَّعْتَهُمْ وَآبَاءهُمْ حَتَّى نَسُوا الذِّكْرَ وَكَانُوا قَوْمًا بُورًا فَقَدْ كَذَّبُوكُم بِمَا تَقُولُونَ فَمَا تَسْتَطِيعُونَ صَرْفًا وَلَا نَصْرًا وَمَن يَظْلِم مِّنكُمْ نُذِقْهُ عَذَابًا كَبِيرًا

OCH DEN dag då Han skall samla dem med dem som de dyrkade i Allâhs ställe, skall Han fråga: ”Ledde ni dessa Mina slavar på avvägar eller gick de vilse?” De skall svara: ”Fri är Du från brister! Vi hade inte rätt att ta andra än Dig till beskyddare; Du lät dem och deras förfäder njuta av livets goda till dess de glömde erinran; de var förtorkat, obrukbart land.” Nu har de visat att det ni sade var lögn och ni kan inte avvärja och inte få hjälp. Den bland er som begått orättfärdighet skall Vi låta utstå ett strängt straff!”1

Allâh (ta´âlâ) berättar vad som kommer att ske på Domedagen då de otrogna fördöms för att ha dyrkat andra än Allâh, däribland änglar.

وَيَوْمَ يَحْشُرُهُمْ وَمَا يَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ

OCH DEN dag då Han skall samla dem med dem som de dyrkade i Allâhs ställe…”

Mudjâhid sade:

Det vill säga ´Îsâ, ´Uzayr och änglarna.”

أَأَنتُمْ أَضْلَلْتُمْ عِبَادِي هَؤُلَاء أَمْ هُمْ ضَلُّوا السَّبِيلَ

”Ledde ni dessa Mina slavar på avvägar eller gick de vilse?”

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) kommer att fråga de dyrkade ifall det var de som kallade dessa människor till att dyrka dem i Allâhs ställe eller om de dyrkade dem på eget initiativ. Således berättar Allâh att de dyrkade ska säga på Domedagen:

سُبْحَانَكَ مَا كَانَ يَنبَغِي لَنَا أَن نَّتَّخِذَ مِن دُونِكَ مِنْ أَوْلِيَاء

”Fri är Du från brister! Vi hade inte rätt att ta andra än Dig till beskyddare…”

Majoriteten läste versen som:

مَا كَانَ يَنبَغِي لَنَا أَن نَّتَّخِذَ مِن دُونِكَ مِنْ أَوْلِيَاء

Vi hade inte rätt att ta andra än Dig till beskyddare…”

Det vill säga att inga skapelser, varken vi eller de, har rätt att dyrka någon annan än Dig. Vi kallade inte alls dem till det – de gjorde det på eget initiativ utan vår order eller vårt behag. Vi har ingenting med dem eller deras dyrkan att göra. Andra läste versen som:

مَا كَانَ يَنبَغِي لَنَا أَن نُّتَّخِذَ مِن دُونِكَ مِنْ أَوْلِيَاء

Vi hade inte rätt att tagas till beskyddare i Ditt ställe…”

Det vill säga att ingen har rätt att dyrka oss; vi är Dina slavar och i behov av Dig.

Den andra betydelsen är lik den första.

وَلَكِن مَّتَّعْتَهُمْ وَآبَاءهُمْ حَتَّى نَسُوا الذِّكْرَ

Du lät dem och deras förfäder njuta av livets goda till dess de glömde erinran…”

Det gick lång tid och de glömde erinran, det vill säga det budskap som Du sände ned till dem via Dina sändebud, nämligen att de skulle dyrka Dig allena.

وَكَانُوا قَوْمًا بُورًا

… de var förtorkat, obrukbart land.”

Ibn ´Abbâs sade:

Det vill säga förgjorda.”

al-Hasan al-Basrî och Mâlik återberättade az-Zuhrî sade:

Det vill säga tomma på godhet.”

Allâh (ta´âlâ) sade:

فَقَدْ كَذَّبُوكُم بِمَا تَقُولُونَ

Nu har de visat att det ni sade var lögn…”

De som ni brukade dyrka i Allâhs ställe och påstå att de är era beskyddare och att de för er närmare Allâh har numera beljugit er. Som Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمَنْ أَضَلُّ مِمَّن يَدْعُو مِن دُونِ اللَّهِ مَن لَّا يَسْتَجِيبُ لَهُ إِلَى يَومِ الْقِيَامَةِ وَهُمْ عَن دُعَائِهِمْ غَافِلُونَ وَإِذَا حُشِرَ النَّاسُ كَانُوا لَهُمْ أَعْدَاء وَكَانُوا بِعِبَادَتِهِمْ كَافِرِينَ

Och vem begår ett större misstag än den som i Allâhs ställe anropar dem, som inte kan svara honom förrän på Uppståndelsens dag och som inte ens är medvetna om att de anropas När människorna samlas skall de bli deras fiender och ta avstånd från deras dyrkan.”2

فَمَا تَسْتَطِيعُونَ صَرْفًا وَلَا نَصْرًا

… och ni kan inte avvärja och inte få hjälp.”

De kan varken avvärja ert straff eller hjälpa sig själva.

وَمَن يَظْلِم مِّنكُمْ نُذِقْهُ عَذَابًا كَبِيرًا

Den bland er som begått orättfärdighet skall Vi låta utstå ett strängt straff!”

Det vill säga den bland er som avgudar andra med Allâh.

125:17-19

246:5-6