´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, s. 528

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَعَلَّمْنَاهُ صَنْعَةَ لَبُوسٍ لَّكُمْ لِتُحْصِنَكُم مِّن بَأْسِكُمْ فَهَلْ أَنتُمْ شَاكِرُونَ

“Och Vi lärde honom att tillverka brynjor åt er för att göra er mer motståndskraftiga i era krigståg. Är ni tacksamma?”1

Allâh (ta´âlâ) lärde Dâwûd (´alayhis-salâm) att tillverka brynjor. Han var den förste som tillverkade dem och lärde dem, varefter hantverket gått vidare i arv efter honom. Allâh mjukade järnet åt honom och lärde honom hur han skulle genomborra det, vilket är mycket givande.

لِتُحْصِنَكُم مِّن بَأْسِكُمْ

”… för att göra er mer motståndskraftiga i era krigståg.”

Det skyddar er i krig och kritiska situationer.

فَهَلْ أَنتُمْ شَاكِرُونَ

”Är ni tacksamma?”

Tackar ni för den gåva som Allâh har begåvat er med och som Han låtit Sin slav Dâwûd (´alayhis-salâm) genomföra? Som Allâh (ta´âlâ) sade:

وَاللّهُ جَعَلَ لَكُم مِّمَّا خَلَقَ ظِلاَلاً وَجَعَلَ لَكُم مِّنَ الْجِبَالِ أَكْنَانًا وَجَعَلَ لَكُمْ سَرَابِيلَ تَقِيكُمُ الْحَرَّ وَسَرَابِيلَ تَقِيكُم بَأْسَكُمْ كَذَلِكَ يُتِمُّ نِعْمَتَهُ عَلَيْكُمْ لَعَلَّكُمْ تُسْلِمُونَ

”Och bland de ting som Allâh har skapat har Han försett er med skydd och skugga och i bergen har Han skapat grottor. Och Han har gett er kläder till skydd mot hetta och kläder, som skyddar er mot ont som ni själva är upphov till. Så ger Han er Sin välsignelse i fullt mått så att ni underkastar er.”2

Det är möjligt att Allâh lärde Dâwûd tillverka brynjor och mjukade järnet åt honom i form av ett mirakel. Vissa uttolkare säger att järnet blev så mjukt för Dâwûd, att han kunde behandla det som deg och lera utan att smälta det. Det är också möjligt att Allâh lärde honom det i form av en normal företeelse, på så vis att Han lärde honom mjuka järnet med dagens kända metoder som brukas i samband med järnsmedja. Det andra alternativet förefaller mer korrekt. Ty Allâh nämner det som en gåva till Sina slavar och befaller dem att tacka Honom för den. Om inte Allâh hade låtit hans hantverk vara genomförbart för Hans övriga slavar, skulle Han inte nämnt det som en gåva. Inte heller hade det funnits någon nytta med den. För det är omöjligt att just Dâwûds (´alayhis-salâm) brynjor är avsedda i det här sammanhanget. Dessutom är den tolkning som anges av uttolkarna bevislös, bortsett från Hans (ta´âlâ) ord:

وَأَلَنَّا لَهُ الْحَدِيدَ

”Och Vi mjukade järnet åt honom.”3

Det står dock ingenting om att det mjukades utan orsak – och Allâh vet bättre.