7I ett år och fyra månader stannade David i filisteernas land. 8Han och hans män drog ut på plundringståg mot geshureerna, girseerna och amalekiterna; det var dessa folk som bodde i området mellan Telam och Shur, ända bort mot Egypten. 9Under sina härjningar i landet lämnade David varken män eller kvinnor vid liv. Han tog med sig får och kor, åsnor och kameler och kläder och vände så tillbaka till Akish. 10När Akish frågade: ”Vem har ni plundrat i dag”, kunde David svara att de hade varit i Judas del av Negev eller i jerachmeeliternas del eller i keniternas. 11David skonade varken män eller kvinnor. Han var rädd att de skulle anklaga honom för vad han gjort, om de kom levande till Gat. Så brukade David gå till väga under hela den tid han bodde i filisteernas land. 12Och Akish litade på honom och tänkte: ”Säkert har han gjort sig så hatad av sitt folk Israel att han för all framtid måste hålla sig till mig.”

1Vid denna tid drog filisteerna samman sina stridskrafter till kamp mot Israel, och Akish frågade David: ”Du är väl på det klara med att du och dina män måste dra i fält med mig?” – 2”Javisst”, svarade David, ”du skall själv få se vad din tjänare är i stånd till.” – ”Bra”, svarade Akish, ”då utnämner jag dig till min ständige livvakt.”